När grundskolelever i Göteborg sätter betyg på sin arbetsplats får skolmiljön och skolmaten låga betyg. Däremot är de nöjda med tryggheten, bemötandet och den pedagogiska handledningen.

Varje år genomförs en enkätundersökning bland grundskolelever i Göteborg för att ta reda på hur de ser på sin skola. Resultatet presenteras i form av Nöjd-Elev-Index, ett för elever i förskoleklass till och med årskurs tre och ett för elever i årskurserna fyra till och med nio.

De yngsta är mest nöjda

Eleverna i de lägre årskurserna är mest nöjda med sin kommunala skola. Det genomsnittliga betyget är högt med ett index på 81. Mest uppskattade eleverna att lära sig saker, men även trivsel och trygghet hamnade högt upp. Allra mest nöjda är nybörjarna, de som går i förskoleklass. Deras index är 87.

24DA.jpg
– Det är lättare att tillfredsställa de yngre eleverna. Förväntningarna är stora och de tycker det är roligt i skolan. Entusiasmen falnar med åren, säger Madeleine Lundstedt, planeringsledare på stadskansliet med ansvar för förskolor och skolor.

Tryggheten får högst betyg

Stadsdelarna Frölunda, Tynnered, Backa och Kärra-Rödbo lyckas bäst i de lägre årskurserna, de hamnar på två indexenheter över genomsnittet.

Eleverna i årskurserna fyra till och med nio är betydligt mer kritiska till sin skola. Resultatet av deras enkät ger ett index på 60. Tryggheten får högst betyg med ett index på 81. Även bemötande och pedagogisk handledning är eleverna nöjda med, de får 73 respektive 74.

Bergsjön bäst anser äldre elever

Bergsjön är den stadsdel som får bäst betyg av eleverna. Precis som förra året är deras index 69.

298E.jpg
Det gör Bergsjöeleverna mer nöjda än den genomsnittlige eleven på stans friskolor, där index ligger på 68. I Bergsjön rankas både trygghet, trivsel, bemötande, pedagogisk process och pedagogisk handledning högt med index mellan 83 och 86.

Ann-Christin Frankenberg, skolchef i Bergsjön, tror att de positiva omdömena speglar elevernas inställning till skolan – den är en trygg bas i en stadsdel med hög arbetslöshet och trångboddhet.

– Skolan står för trygghet, en form av normalitet med förutsägbara rutiner. De känner sig välkomna och blir väl omhändertagna. Vi har ett bra klimat på skolorna och engagerad personal, säger hon.

Mest missnöjda i Södra Skärgården

Södra skärgården har de mest missnöjda eleverna. Stadsdelen får sitt sämsta betyg någonsin, och jämfört med 2008 är årets siffra, 47, en försämring med två indexenheter.

2EE.jpg
– Det är självklart tråkigt att få så låga värden, men det betyder också att våra elever har höga förväntningar och vågar uttrycka sitt missnöje. Och det är positivt, säger Anders Söderberg, skolchef i Södra skärgården.

Precis som i andra stadsdelar uppskattade eleverna på öarna tryggheten, trivseln och bemötandet. Dessa områden fick högst betyg och hamnade på index 74, 70 och 69. Skolmaten fick icke godkänt med en bottennotering på 40.

– Vi har haft dåliga förutsättningar vad gäller transport av skolmaten. Men i höst är den nya skolan på Donsö färdig. Då får vi ytterligare ett tillagningskök, förutom det på Styrsö som tidigare var enda kök. Dessutom har vi anställt en kostchef, säger Anders Söderberg.

Skolmat och -miljö bör prioriteras

Både skolmaten och skolmiljön är områden som bör prioriteras inom samtliga stadsdelar, enligt Statistiska Centralbyråns som sammanställt enkäten och utformat analysmodellen som pekar ut förbättringsområden. Både eleverna i de lägre och de högre årskurserna ger skolmiljön och skolmaten låga betyg.

667A.jpg
När det gäller skolmiljön får toaletterna sämst betyg medan de äldre eleverna ger idrottslokalerna godkänt.  Missnöjet med hur bambamaten smakar är störst bland äldre elever som också är kritiska till möjligheten att äta i lugn och ro. Bristande måltidsro är också de yngre elevernas största bekymmer – mest nöjda är det över att de får tillräckligt med mat.

Översyn av matproduktionen

Enligt Madeleine Lundstedt pågår just nu en översyn över verksamheternas matproduktion. Det gäller hela staden och omfattar all mat som staden producerar, bland annat skolmat.

– Det är ett treårigt projekt där vi bland annat tittar på valmöjligheter, att det ska finnas två olika rätter att välja mellan, säger Madeleine Lundstedt.

De senaste åren har lokalförsörjningsförvaltningen aktivt arbetat med skolmiljön i projektet ”En skola att tycka om”. Under 2008 har 52 olika projekt på skolor och förskolor runt om i staden genomförts.

Upprustning i liten skala

– Det handlar om gårdar, matsalar, korridorer, toaletter och omklädningsrum som rustats upp. Det sker i liten skala, vi har haft en sammanlagd budget på 50.000 för skolor och 30.000 för förskolor, säger Eva Cassel, kundstrateg på lokalförsörjningsförvaltningen.

Utgångspunkten är elevernas egna tankar och idéer. Poängen är att introducera ett helhetstänkande där beteenden är lika viktiga som val av färger.

– Det gäller att få eleverna engagerade i skolans miljö. När eleverna – trots nymålade väggar – tycker att toaletterna luktar är kanske ordningsregler, eller andra överenskommelser som eleverna själva tar fram, bästa lösningen, säger Eva Cassel.

 

73A2.jpg

Foto: Klas Eriksson