Våldet på de kommunala gymnasieskolorna har minskat de senaste två läsåren. Samtidigt har skolornas kostnader för skadegörelse också minskat. Det visar en enkätundersökning bland gymnasieskolans verksamhetschefer.

Av undersökningens tolv verksamhetschefer uppger åtta att våldet minskat de två senaste läsåren. Två chefer, som redan för två år sedan uppgav låg frekvens, bedömer läget som oförändrat.

Risk för fysiskt våld störst för pojkar

– Går man dessutom in och tittar på enskilda variabler får man bilden av en tydligt neråtgående trend. Bland annat har antalet polisanmälningar minskat från 80 till 48, samtidigt som benägenheten att anmäla incidenter på skolorna ökat, säger Benny Lindgren, planeringssekreterare på utbildningsförvaltningen.

Göteborgs kommunala gymnasieskolor är arbetsplats för närmare 20.000 personer med vuxenutbildningen inräknad. Syftet med enkäten är att fånga upp verksamhetschefernas uppfattningar om hur trygg och säker arbetsmiljön är.

Enkäten visar att incidenter med fysiskt våld är ovanliga och förekommer vid färre tillfällen än en gång per månad och skola. Våld är vanligare på stora skolor med i huvudsak manliga elever. Även hot är ovanliga. Precis som händelser med fysiskt våld förekommer hot oftast mellan elever på skolan eller mellan elever och ungdomar utifrån.

Öppenheten är ett problem för en del skolor, bara hälften uppger att man har tillfredsställande rutiner för kontroll av vilka som rör sig på skolan. Flickor bedöms vara mest utsatta för sexuella trakasserier medan risken för fysiskt våld och hot är störst för pojkar.

30 av 48 polisanmälningar rörde inbrott

De flesta skolor drabbas av glaskross, klotter och vandalisering vid enstaka tillfällen under läsåret. Fyra skolor uppger att de har problem med klotter i genomsnitt en gång i månaden.

Totalt sett har kostnaderna för skadegörelse minskat. Kalenderåret 2006 uppgick de till knappt 1,3 miljoner jämfört med 1,65 miljoner året innan. Skadegörelse i samband med inbrott och stöld har halverats medan kostnaderna för glaskrossandet har ökat något.

Verksamhetscheferna rapporterar också om sammanlagt nio anlagda bränder, vilket är fyra fler än senaste undersökningen från 2003.

Mer än hälften av de polisanmälningar som gjordes, 30 av 48, handlade om inbrott. Det mest allvarliga brottet som anmäldes var knivhot i samband med ett bråk mellan två elever från olika gymnasieskolor.

Enligt Benny Lindgren är skolornas aktiva arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor en bidragande orsak till förbättringarna.

Ung och Trygg verkar ha haft god effekt

– Skolorna har lagt ned mycket tid på att arbeta med värdegrunder och utveckla likabehandlingsplaner, något som nu bär frukt genom att miljön blivit lugnare och tryggare. Att man också börjat uppmärksamma våld och skadegörelse på ett annat sätt spelar också in, säger han.

Hösten 2006 beslutade utbildningsnämnden om ett program för trygghet och säkerhet. För att aktualisera frågorna håller utbildningsförvaltningen en konferens vartannat år där man hjälper skolorna att identifiera problem och hitta lösningar.

Satsningen Ung och Trygg, ett samarbets- och utvecklingsprojekt mot gängkriminalitet, verkar också ha gett god effekt.

– I enkäten framgick att några verksamhetschefer tycker det har blivit lugnare sedan Ung och Trygg startade, säger Benny Lindgren.

Fotnot:
Enkäten avser förhållandena vid skolorna under läsåret 2006/07.