Tonerna från en drillande flöjt tränger ut på caféets gård. Vid spridda bord, i solgasset, sitter några studenter och småpratar. Här, på Artistens atriumgård, har jag stämt möte med tre studenter som studerar på konstnärliga utbildningar på universitetet. De studerar i en och samma byggnad, men går på tre separata institutioner.
Antalet konstnärliga utbildningar vid Göteborgs universitet har nyligen utökats. Det finns nu sju institutioner, som rymmer allt från scenkonst, film, musik och opera till måleri, litteratur och design.
Ingen annan stad i Norden har ett universitet som inrymmer så många konstnärliga utbildningar och med ett lika stort antal studenter. Att alla utbildningar ligger inom en och samma organisation förenklar och främjar samarbete mellan de olika institutionerna. Och samarbetet mellan de olika facken är intensivt.
Ville bli skådis
En av de studenter jag träffar heter Lars Mellfors. Han är student i årskurs 2 på Teaterhögskolans fyraåriga skådespelarutbildning.
I Lars årskurs går det tio studenter.
– När jag gick på sångutbildningen på Musikhögskolan i Stockholm gick det successivt upp för mig att det egentligen var skådespelare jag ville bli, säger Lars.
Måste flytta runt
– Så när jag var klar där sökte jag och kom in på skådespelarutbildningen här på Teaterhögskolan. Det är nu andra året jag bor i Göteborg. Han tror att han är en ganska typisk student för det konstnärliga området.
– Det är otroligt långa utbildningar för oss som ska ha ett konstnärligt yrke. Det är inte ovanligt att man börjar en ny utbildning direkt efter att man avslutat en annan. Alla flyttar runt… Och det är inte bara är Lars som är inställd på att utbilda sig under många år.
Krävande operaskola
Solgerd Israelsson kommer också att ha studerat många år innan hon är fullt utbildad operasångerska. Hon har just börjat på åk 1 på Operahögskolan, som är femårig. Detta är en exklusiv utbildning med fyra studenter per årskurs.
– Det är inte ovanligt att man som operaelev går tio år i skola, säger Solgerd.
– Jag har just flyttat från Luleå till Göteborg. Nu för tiden är det nästan obligatoriskt att gå en för-beredande folkhögskola innan man kommer in på en operahögskola. Innan jag började här gick jag på Framnäs folkhögskola.
Inne på sitt sjunde år
Johanna Holmlund Lindfors är nu inne på sitt sjunde år på musikhögskola. Hennes inriktning är orgel. Johanna kommer från Sundsvall. Nu studerar hon på Musikhögskolans diplomutbildning. I hennes årskurs är det nu fem studenter.
– Jag har tidigare gått en tvåårig kantorsutbildning på Sköndals högskola i Stockholm. Sedan gick jag en fyraårig organistutbildning. Och nu går jag på en tvåårig diplomutbildning, säger Johanna.
– Efter åtta år blir jag diplomorganist. Vi som går här blir solister i konsertsammanhang.
Tror på framtiden
Det är sannerligen tre välmeriterad studenter jag har träffat. Men som arbetsfält brukar ju kulturområdet ofta beskrivas i dystra ordalag, med låga löner och hög arbetslöshet. Hur ser er framtida arbetsmarknad ut efter alla dessa studieår? undrar jag.
– Ganska hyfsat. De flesta skådespelare får jobb, säger Lars.
– Men det är ju ytterst sällan fasta jobb. Det är i allmänhet fråga om produktionsanställningar. Eftersom det ofta blir glapp mellan olika produktioner är det, enligt Lars, nästan nödvändigt nu för tiden att ha egna projekt mellan produktionerna. Man måste också vara beredd på att flytta runt i Sverige.
Bra arbetsmarknad för organister
För Johanna ser det bättre ut.
– Det råder brist på organister, säger Johanna. Min arbetsmarknad är trygg. Det finns gott om jobb!
För operasångare är det lite annorlunda.
– Vi utbildar oss ju inte bara för den svenska arbetsmarknaden. Eftersom vi ofta sjunger på originalspråket är ju repertoaren samma över hela världen, så vi har ganska goda möjligheter att jobba internationellt, förklarar Solgerd..
– När det gäller fasta anställningar är vi i samma situation som skådespelare. Det är produktionsanställningar som gäller. Och jag räknar också med att få flytta runt en hel del.
Ekonomi i moll…
Än så länge ackompanjeras vårt samtal av den drillande flöjten, och genom att flytta våra stolar lite i sidled kan vi också låta oss värmas av den behagliga höstsolen. Men som om någon däruppe lyssnat på vårt samtal, går solen i moln när vi kommer in på ämnet ekonomi …
– Det är inte helt perfekt med oss blivande konstnärer intryckta i universitetsvärlden, säger Lars.
– Studenter på andra högskolelinjer får ju i allmänhet hyggligt betalt efter sin kanske tre- eller fyraåriga utbildning. Våra löner är ofta lägre och dessutom har vi kanske dubbelt så mycket i studielån eftersom vi gått så långa utbildningar. Centrala studiestödsnämndens regler är inte utformade efter oss konstnärer precis…
Ingen hobby
Men att räkna på studieskulder och framtida pension ligger inte för honom. – Vi ägnar oss åt konst för att vi har någonting vi vill berätta, något att sprida till publiken, säger Lars. – Detta är livsviktigt för alla kulturer, annars rasar de samman!
Detta ska ju inte finansieras av något slag nöjeskonto. Det är grundläggande för samhället. Fundamentalt! Johanna och Solgerd nickar instämmande.
– Det är ju inte så att vi utbildar oss för att vi ska kunna hålla på med en hobby. Det är något som bara måste göras. Det finns inget val.
Och just när Johanna säger säger dessa ord fylls återigen Artistens gård av tonerna från den drillande flöjten…
Universitetets konstutbildningar:
Det finns sju konstnärliga institutioner, med sammanlagt cirka 1000 studenter, vid Göteborgs Universitet:
• Musikhögskolan (Musikerutbildning – kyrkomusiker, världsmusiker, klassisk musiker, improvisationsmusiker, Kompositionsutbildning, Musiklärarutbildning, Diplomutbildning)
• Teaterhögskolan (utbildar skådespelare och musikalartister)
• Operahögskolan (utbildar operasångare)
• Högskolan för fotografi och film (utbildar fotografer, filmare, filmregissörer)
• Högskolan för design och konsthantverk (utbildningar i design och konsthantverk)
• Konsthögskolan Valand (utbildning i fri konst och digital gestaltning)
• Litterär Gestaltning (författarutbildning)
