”Ju fler språk, desto bättre” På förskolan Plantagegatan är det nästan bara finska språket som gäller. Pedagogerna talar finska med barnen och med varandra. Men här går också barn vars modersmål är svenska, franska, engelska och grekiska.

Språkarbetet genomsyrar all verksamhet och i kommunikationen förstår pedagogerna och barnen varandra, trots att de ibland talar olika språk. På Plantagegatans förskola är det verkligen barnens lärande och utveckling som står i centrum.

Förskolan har funnits sedan 2014 och har i dag ungefär 25 barn, varav 18 har finsk identitet. Förskolan har svensk-finsk profil men det är finskan som är det huvudsakliga språket.

– Finskan är vårt huvudsakliga språk här, men vi har våra samlingar med barnen på svenska också för de svenskspråkiga barnen, säger Pirjo Mondélus, förskollärare.

Det finns två huvudsakliga skäl till att vårdnadshavare väljer just denna förskola, enligt henne. Det ena är, förstås, att barnet har finska som sitt hemspråk. Det andra är närheten till förskolan. Men eftersom Göteborgs Stad är en del av ett finskt förvaltningsområde, så har alla med finsk identitet förtur till den här förskolan. Pedagogerna talar i stort sett bara finska i verksamheten.

Kroppsspråket hjälper till
– Även om barnen ibland inte förstår allt vi säger på finska så förstår de ändå det mesta utifrån sammanhang och kroppsspråk, säger Pirjo Mondélus.

Hon förklarar att barnen aldrig frågar ”åh, måste du ta det på finska”, utan istället säger ”jag förstår inte”.

Maria Niska är också förskollärare här. Hon berättar att i undantagsfall kan hon som pedagog växla språk för barnets skull.

– Om jag ser på barnet att han eller hon inte förstår kan jag ibland ta det på svenska istället. För ibland finns inte tiden till att fortsätta förklara på finska om det är något viktigt som barnet måste veta just då, säger hon.

Förskolan tillämpar arbetssättet translanguaging. Det är ett medvetet sätt att använda elevernas flerspråkighet, att låta barnen tala alla sina språk. På förskolan Plantagegatan innebär detta att också engelskan är ett språk som används i verksamheten.

Normaliserar språkarbetet
”Det finska språket hörs hela tiden i luften”, berättar de båda pedagogerna.

– Alla språk är lika värdefulla. Vi har en tydlig profil i vår verksamhet där vi normaliserar språkarbetet. Det är ingen som ifrågasätter på vilket språk någon säger något. Vi utmanar barnen att förstå trots att de kanske först inte förstår allt, säger Maria Niska.

– Det är okej att barnen svarar på svenska om vi sagt något på finska till dem. Det går bra det också, säger Pirjo Mondélus.

Hon förklarar också att barnen blir stolta över att kunna fler och fler ord på finska.

Barnen blandar språken i leken
Och barnen då? Hur kommunicerar de med varandra?

– Det beror på i vilken konstellation de leker med varandra, men där blandas språken, säger Maria Niska.

På förskolan arbetar fyra pedagoger, där samtliga är både svensk- och finsktalande.

– Men vi har även haft vikarier som inte talat finska, och inte heller så bra svenska. Det har gått bra det också, säger Pirjo Mondélus.

Mumintroll i fönstren
Både Pirjo Mondélus och Maria Niska poängterar att de utgår från läroplanen. De uppmärksammar gärna traditioner från både Sverige och Finland. I lokalerna märks det finländska bland annat genom Tove Janssons mumintroll som sitter på hyllor och hänger i fönstren. I bokhyllorna finns också många böcker på finska.

”Ju fler språk, desto bättre”
Pedagogerna ser ingen risk med att svenska språket kommer efter hos barnen när finskan dominerar.

– Nej, barnen lär sig svenskan ändå. Vi jobbar utifrån att ju fler språk som omger ett barn, desto bättre är det, säger Pirjo Mondélus.