Produktionsskolan heter en unik utbildning som nu finns på Frölundagymnasiet, tack vare stöd från bland annat EU. Här får elever som inte är så studiemotiverade arbeta med trä, textil eller i konditori – och sedan sälja sina produkter.

– Tanken är att erbjuda eleverna en annan väg till arbetsmarknaden än det vanliga gymnasiet, säger Ola Eriksson, projektadministratör för Produktionsskolan.

Hjärtat i skolan är de tre verkstäderna – kök, textil och trä – där eleverna själva producerar allt från kakor och bullar till mobilfodral, väskor, ljusstakar och Ballebostolar.

Eleverna sålde ljusstakar till jul

Premiärkullen består av 40 elever – varav åtta tjejer – som började i november.

– Redan före jul kunde de sälja sina första ljusstakar och andra julgrejer från ett bord vid Kulturhusets reception, det var snabbt jobbat, säger Ola Eriksson.

Eleverna får inte konkurrera med kommersiella företag ute på marknaden, så till exempel kommer konditoriprodukterna att säljas i elev-kaféet eller på en fredagstimme till föräldrar, vänner och skolans anställda.

Eleverna läser teori parallellt

Den nya utbildningen för 16-19-åringar finns inom Frölundagymnasiets yrkesförberedande centrum och är ett IV-program, alltså för elever som inte har godkända betyg från grundskolan.

– Vi vänder oss till ungdomar som står rätt långt från arbetsmarknaden. Arbetet i verkstäderna ger inte bara yrkeskunskaper utan stärker deras självkänsla. Och vi förbereder dem för praktik, som ger ännu bättre förutsättningar att klara ett arbete, säger Ola Eriksson.

Eleverna läser även teoretiska ämnen som matte, svenska och engelska. En del elever kommer kanske att bli behöriga och gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram. Men alla är välkomna att gå kvar på Produktionsskolan i tre år.

– Första året är eleverna på heltid i skolan, med teori och praktik. Andra året blir det praktik ett par dagar i veckan och tredje året ännu mer praktik, då är de i skolan bara någon dag i veckan, berättar Ola Eriksson.

Alan siktar på att bli snickare

58A.jpg
En av eleverna på trälinjen, Alan Hussein, 18, vittnar om att han trivs bra och att det är stor skillnad mot vanliga skolor.

– Här får jag göra nya grejer och träffa nya kompisar. Det är jättebra! Härligt!

– Jag kunde inte snickra förut, men nu har jag fått lära mig och blivit duktig på det. Och jag får utbildning i snickerimaskiner, säger Alan Hussein.

Han har siktet inställt på att bli snickare. Emina Brkovic, 16 år, läser kök/konditori och är inte säker på om hon ska fortsätta ett år till eller söka till Barn och fritid.

– Jag gillar att baka. Just nu bakar vi många frallor som vi säljer till elevcaféet. Vi samarbetar ofta, det lär man sig mycket på, säger Emina Brkovic.

Praktiken är grunden för teorin

Inspirationen till att testa idén i Göteborg kommer från Danmark. Där finns många produktionsskolor sedan 25-30 år, för elever som inte går i vanliga gymnasier. De danska skolorna har speciella metoder för att fånga upp mjuka värden, som hur eleverna tar ansvar eller fungerar i grupper.

– Vi tänker ”sno idéer” lite här och var och sätta ihop till nåt eget. Vi vill gärna arbeta med nya pedagogiska modeller, som entreprenöriellt lärande i projektform, säger Ola Eriksson.

Ett sådant exempel kan vara att om man jobbar med att bygga en Ballebostol, finns det klara kursmål även i svenska och matte, i form av att producera reklamblad för stolen eller räkna ut ytor och vinklar.

– Projekten ska vara ganska formaliserade så att eleverna ser vad de får, förutom yrkesmässiga färdigheter, säger Ola Eriksson.

Produktionsskolan har fått 5,5 miljoner kronor i EU-stöd, vilket är 40 procent av totalbudgeten.