Elever lär av historien. Genom en pedagogisk metod som hjälper ungdomarna att bli stärkta i sina värderingar kan de lättare ta avstånd från extremism och främlingsfientlighet. Demokratisatsningen Toleransprojektet i Torslanda har gett resultat.

De tre högstadieskolorna i Torslanda har som enda skolor i Göteborg arbetat med det så kallade Toleransprojektet sedan 2016.  Projektet har sin bakgrund i arbetet som Kungälvs kommun gjorde efter att 14-årige John Hron misshandlades och torterades till döds vid en badsjö av fyra nazistiska tonåringar 1995.

Händelsen fick Kungälvs kommun att agera. En metod för att långsiktigt arbeta mot intolerans och kränkningar togs fram, och den har bedrivits framgångsrikt i många kommuner sedan 1999.

2015 beslöt Göteborgs Stad att haka på. Då hade det sedan många år varit problem med intolerans, hot och rekryteringar till nazistiska grupperingar, bland annat var NMR, Nordiska motståndsrörelsen, aktiva i området.

Väcka frågor om värderingar
– I korthet kan man säga att Toleransprojektet är en pedagogisk metod som genom att väcka frågor om värderingar och dilemman stärka ungdomarnas grundläggande värderingar, säger Matts Tohver, utbildningsledare på Trulsegårdsskolan.

Matts Thover driver projektet tillsammans med två andra utbildningsledare, Karin Davidsson på Torslandaskolan och Peter Sandström på Nordlyckeskolan.

Åtta elever från varje medverkande skola deltar i projektet. Gruppen träffas under ett antal heldagar för att utifrån historiska berättelser och livsöden diskutera och ta ställning i svåra etiska dilemman. Eleverna får sina åsikter och värderingar testade och utmanade utan att eleven utmanas som person.

Genom att använda sig av historiska händelser kan man också undvika att dilemman ligger för nära ungdomarnas egen verklighet. Fokus är på andra världskriget och brotten mot mänskligheten som skedde under förintelsen.

Reser till koncentrationslägren
Förutom att läsa om och lära sig vad som hände åker eleverna också på studieresa till Polen för att på plats se och ta del av förintelsens grymheter och koncentrationslägren där flera miljoner människor, framförallt judar, men också romer, antinazister och personer med intellektuell funktionsnedsättning mördades.

– I den vanliga historieundervisningen är det så mycket som ska hinnas med på kort tid. Det finns inte utrymme att till fullo ta in det fruktansvärda som hände under nazisternas styre. Toleransprojektet ger utrymme att reflektera och ta in känslor, det är viktigt, säger Peter Sandström.

Efter resan arbetar eleverna med att sprida sin kunskap till klasskamrater och allmänhet genom föreläsningar och möten. Årets elever har redovisat för 1500 personer. På förintelsens minnesdag den 27 januari berättade till exempel några av eleverna från Toleransprojektet om sina intryck och upplevelser från resan i Polen på den officiella minnesdagen i Göteborg (se artikel under ”Tidigare i Vårt Göteborg” länge ner).

– Det är en viktig del av Toleransprojektet. Att hela skolan, föräldrar och det omgivande samhället får ta del av vad projektet betytt för eleverna, säger Matts Tohver.

Har gett resultat
Både han och kollegan Peter Sandström är helt övertygande om att Toleransprojektet har gett resultat. Klotter och skadegörelse har minskat, liksom hot och trakasserier. Bland annat Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet ser det som en framgångsrik metod och stöder projektet.

Under 2020 kommer ytterligare en stadsdel i Göteborg att börja arbeta med Toleransprojektet, men det är ännu inte helt bestämt vilken det blir.

– Det känns jättebra. Ett sånt här projekt kan inte lösa allt. Men med tanke på vilka vindar som blåser runt om i Europa kan ett sånt här projekt ge ett litet, men viktigt bidrag i kampen för demokrati och alla människors lika värde, säger Peter Sandström.