”Vi behöver ökad kunskapen om nationella minoriteter”. Alla rektorer och biträdande rektorer var inbjudna till en temadag om romsk inkludering vilket handlar om att minska utanförskapet. Programmet innehöll fakta, statistik och historik, men det fanns också plats för musik.

Peter Johansson, utbildningschef Nordost vid grundskoleförvaltningen inledde temadagen om romsk inkludering:

– Vi behöver öka kunskapen om våra nationella minoriteter för att bättre förstå de problem som ibland uppstår. Det är viktigt för ökad trygghet för både vårdnadshavare och elever på skolorna.

Lång historia av utanförskap

Romernas historia i Sverige går långt tillbaka i tiden. Romerna är ingen homogen grupp utan består av flera grupper med skillnader i språk, kultur och seder. Något som de däremot delar med varandra är ett utanförskap som gör att de har levt i fattigdom och under svåra förhållanden med hat och hot. En tredje del av de romska barnen avslutar inte skolan med fullständiga betyg vilket gör att de saknar behörighet att läsa vidare på gymnasiet.

Brobyggare skapar förståelse åt båda håll

I Göteborgs Stad finns fyra brobyggare anställda inom grundskoleförvaltningen som en del i stadens arbete med romsk inkludering. De är placerade på fyra skolor i nordost för att vara en länk mellan den romska minoriteten och staden. På skolan arbetar de med läxhjälp, att få fler som läser modersmål och i vissa fall med motivationen att komma till skolan. Att arbeta med att motivera och stärka elever och familjer till att satsa på utbildning kräver att det finns tid att skapa relationer och bygga förtroende mellan skolan och hemmet.

På Lärjeskolan känner rektor stort stöd

Malin Orwén är rektor på Lärjeskolan där en av brobyggarna arbetar. På skolan finns drygt 30 elever med romsk identitet. Samir Muratovic är brobyggare på skolan och har under de senaste 12 åren jobbat i Hjällbo.

– Jag tycker det är fantastiskt att ha stöd av Samir på skolan för han känner oftast familjen och har då just det förtroendet som krävs för att nå fram till varje enskild elev. Han blir länken mellan skolan och skolans krav på närvaro och inhämtning av kunskap och familjen med dess kultur. Han är en kulturtolk som gör att vi kan lösa upp många knutar och konflikter som annars kan vara svåra att lösa, menar Malin Orwén.