Tala med, inte till. Hur kan man främja små barns språkutveckling? Inom förskolan i Göteborg finns logopeder som ger stöd och råd i frågor kring barns språk. En metod som både föräldrar och personal i förskolan kan använda är en så kallad ”responsiv kommunikationsstil”.

Lina Öinert och Erik Torstensson arbetar som logopeder på förskoleförvaltningen och stöttar förskolorna i deras arbete med barns språk och språkutveckling. De lyfter vikten av att som vuxen ha en responsiv kommunikationsstil, en samspelsbaserad metod där man talar med barnet i stället för till barnet. Genom att bekräfta barnets upplevelser i dialogform kan man öka barnets engagemang och motivation, vilket i sin tur kan leda till en starkare språkutveckling.

– Det sker ett kraftigt lärande i en samspelssituation och det är där man kan stimulera språket på ett effektfullt sätt, säger Lina Öinert. 

Metoden går ut på att visa lyhördhet, förståelse och respekt för barnets tankar och känslor. Den kan vävas in i andra aktiviteter som läsning och bidra till en mer engagerande aktivitet för barnet menar Erik Torstensson. 

– Man kanske har barnet i knät, man tittar och pekar. Man kan också prata om innehållet, till exempel genom att ställa frågor eller diskutera det som man läser. Att läsa tillsammans resulterar helt enkelt i en bättre inlärning, säger Erik Torstensson. 

Ordförrådets betydelse inom kommunikationen

När barn är begränsade i sin förmåga att förstå och uttrycka sig beror det ofta på ett bristande ordförråd, och här får dialogen en viktig funktion. I takt med att barn exponeras för allt fler ord börjar de även kategorisera olika begrepp. Erik Torstensson förklarar att det samtidigt är viktigt att fördjupa sig i de olika begreppen, till exempel genom att prata om dess egenskaper för att bättre förstå vad som utmärker dem och hur begreppen förhåller sig till varandra.    

– Om man är ute i skogen till exempel, så kan man prata om saker man ser. Vilka egenskaper har en bäck? Jo, den är frisk, den kanske är kall. Sådana egenskaper är viktiga för att kontextualisera språket, säger Erik Torstensson. 

Dialogen stärker uttalet

Erik Torstensson och Lina Öinert förklarar att dialogen även är avgörande för barns uttalsutveckling. I stället för att direkt rätta barnet när det uttalar något fel bör man förstärka det som barnet säger genom att svara i dialogform och själv upprepa ordet rätt. Genom att hjälpa barnen att höra ett ljud flera gånger kan man bidra med att förbättra deras uttal på ett naturligt och positivt sätt. 

– I förskolan har vi inte uppdraget att träna barnens uttal. I stället kan vi prata om hur olika saker låter, genom att man till exempel lyssnar efter olika saker som börjar på ett visst ljud i vardagliga aktiviteter. Det skapar en medvetenhet om språkljuden och hjälper barnen att höra skillnaden mellan dem. På så sätt kan man öva utan att det blir en kravfylld situation, det är oftast nyckeln till lärandet, säger Lina Öinert.