Datorn är inte lika populär i skolan längre, betygsättningen är fortfarande ett stort problem men förskolans fostran i demokratifrågor är mycket glädjande. Det är några slutsatser från 2004 års kvalitetsdialog om Göteborgs skolor, från förskola till gymnasium.

Undersökningen är gjord av Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han har talat med hundratals anställda i den kommunala skolan för att göra sin analys.

– Göteborg tar ett unikt grepp som utvärderar skolkvalitet på det här sättet. Nu borde ni gå före och utreda hur betygsättningen ska förändras
också, för det behövs verkligen, sade Tomas Kroksmark när han presenterade sin rapport på torsdagen.

Kritik mot betygssättningen

Han har tidigare varit mycket kritisk till hur lärarna tillämpar betygen och han upprepar den kritiken.

– Här har det inte blivit mycket bättre. Det är anmärkningsvärt att få lärare kan skilja mellan ”mål att uppnå” och ”mål att sträva emot”. Även på chefsnivå är kunskaperna dåliga, sade Kroksmark.

Han ser en fara i att de första bedömningarna av ett barns utveckling blir för ”välvilligt positiva” så att elever och föräldrar inte får besked om det verkliga läget förrän betygen kommer – den så kallade betygschocken.

Fega lärare

– En del lärare saknar helt enkelt det professionella kuraget att tala om hur det faktiskt ligger till i förhållande till de målkrav som ställs i årskurs 5 och 9.

– Detta måste rättas till, det är alldeles för sent att identifiera elevens brister i årskurs 8. Då finns ingen tid för stöd och hjälp. Den chocken ska ingen behöva uppleva, tyckte Tomas Kroksmark.

Datorns lockelse har minskat

Han noterar också att datorn tappat sin dragningskraft i skolan. Att barnen inte är så intresserade beror säkert på att det numera finns en dator i nästan varje hem. Men även lärarna verkar ha tröttnat.

– Datorns magnetiska lockelse är borta. Det finns nu stadsdelar som uttalat väljer bort datorn som läromedel, den anses ineffektiv och krånglar för mycket, sade Tomas Kroksmark.

Rapporten konstaterar också att förväntningarna på att barn ska kunna läsa redan när de börjar förskolan blir allt starkare.

– Ingen tvekan om att kravet på läsfärdighet försiktigt trycks nedåt i åldrarna, ett tryck som finns både från grundskolans lärare och från hemmen, sade Kroksmark.

Förskolebarn läser bättre

Lärarna i förskola och lågstadiet rapporterar entydigt att 6-7-åringar läser bättre nu än tidigare.

– Den förändringen har skett under senare år. Anmärkningsvärt eftersom det i andra sammanhang sägs att barns läsfärdigheter har försvagats. De här skilda uppgifterna bör utredas närmare.

Ett mycket glädjande område är, enligt Tomas Kroksmark, förskolans fostran i demokratifrågor.

– Förskollärarna är fantastiskt duktiga på detta, inte minst i stadsdelar med familjer från andra länder som kanske aldrig upplevt demokrati eller jämställdhet. Där får förskollärarna fostra både barn och föräldrar – och gör det mycket bra.

Samverkan med samhället utanför

Skolornas samverkan med ”samhället utanför” har granskats särskilt i år. Kroksmark konstaterar att för- och grundskolorna i de nordöstra stadsdelarna kommit längst.

– Där finns utvecklade former för samverkan med polis, socialtjänst och idrottsrörelsen. Det förekommer i andra delar av staden, men på ett betydligt försiktigare vis.

Tomas Kroksmark är överraskad över att samverkan med invandrar- och idrottsföreningar är ganska sparsam och att näringslivskopplingen i förskola och grundskola är närmast obefintlig.

– Samverkan med omvärlden har blivit en allt viktigare aspekt av lärandet. Kunskapsutveckling sker inte längre bara i skolan. Därför är det av betydelse att skolan har en öppen och nyfiken attityd till utvecklingen utanför den egna verksamheten, anser Kroksmark.
Fotnot:
Kvalitetsdialogen utgörs av samtal med 520 anställda inom skolan. I grupper om 20 har de talat med Kroksmark i sammanlagt nästan 100 timmar. Totalt har 350 förskolor, 150 grundskolor och 15 gymnasieskolor varit representerade.
Friskolorna ingår inte i undersökningen, som genomförts även 2002 och 2003.