Alla rektorer inom gymnasieskolan ska utbildas i jämställdhet. Satsningen finansieras med öronmärkta pengar från Sveriges kommuner och landsting. Förutom drygt 1,2 miljoner till utbildningsförvaltningen får stadsdelsförvaltningen i Torslanda 2,2 miljoner för att göra sina verksamheter ännu mer jämställda.

Inom programmet Hållbar jämställdhet fördelar Sveriges kommuner och landsting, SKL, utvecklingsmedel till kommuner som vill förbättra jämställdheten. Nu har två förvaltningar i Göteborg fått pengar för att genomföra jämställdhetsutbildningar för sina medarbetare.

”Närmare 100 personer ska utbildas”

Utbildningsförvaltningen får drygt 1,2 miljoner som ska användas för att göra samtliga rektorer och verksamhetschefer medvetna om hur samhällets könsstrukturer påverkar gymnasieskolan.

– Vi har en ledarsatsning som omfattar ett flerårsprogram i jämställdhetsfrågor. Närmare 100 personer ska utbildas, säger Sven Höper, förvaltningschef på utbildningsförvaltningen.

Första steget är att höja kunskapsnivån genom föreläsningar. Därefter ska varje rektor starta en process på sin arbetsplats.

– På det sättet skapas förutsättningar för både personal och elever att ha ett jämställdhetsperspektiv i den dagliga verksamheten, säger Sven Höper.

Även Torslanda stadsdelsförvaltning har fått pengar från SKL. De ska användas för att fördjupa jämställdhetsarbetet i stadsdelen.

SKL fördelar 125 miljoner totalt

– Sedan 2001 har vi haft olika projekt som fokuserat på jämställdhet. Nu vill vi satsa bredare och förhoppningsvis också djupare, säger Elsie Averlid på stadsdelsförvaltningen i Torslanda.

Tillsammans med Tynnered deltog Torslanda i projektet Jämt som pågick mellan 2004 och 2006. Det riktade sig till chefer och nyckelpersoner inom förvaltningarna. I det projektet var processhandledning med konkreta övningar en viktig metod.

Bland annat fick deltagarna könsspana, det vill säga undersöka hur kön konstrueras i det offentliga rummet och i relation till andra.

Totalt har regeringen gett SKL 125 miljoner att fördela till kommuner och landsting. Samtidigt har man utformat arbetsmodellen Trappan som är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet med hållbar jämställdhetsintegrering.

Alla chefer i Torslanda får utbildning

De olika trappstegen innehåller bland annat metoder för förståelse för jämställdhet, undersökning av förutsättningar för jämställdhetsarbete, checklista för planering och organisation samt flera olika kartläggnings- och analysmetoder.

Elsie Averlid nämner Trappan som ett sätt att jobba målinriktat med jämställdhetsutveckling.

– Man måste arbeta systematiskt för att få resultat. Alla chefer får utbildning, och på enheterna får både chefer och personal handledning. Syftet är att utveckla jämställdhetsarbetet utifrån varje enhets förutsättningar och behov, säger Elsie Averlid.

Utbildningarna startar i januari

Sven Höper är en av de ledare som deltog i Torslandas jämställdhetssatsning inom projektet Jämt. På den tiden var han stadsdelschef i Torslanda. Han tycker att det är en erfarenhet som
gjort honom mer uppmärksam på jämställdhetsfrågor.

– När man har kunskap blir det så uppenbart. Som det här med arbetskläder för kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser. För Gatubolagets anställda är det självklart men inte för förskollärare, säger han.

Jämställdhetsutbildningarna beräknas starta i januari nästa år. De båda förvaltningarna planerar också att samarbeta.

– Det innebär att vi ser det i ett helhetsperspektiv. Att jämställdhetsarbetet genomsyrar hela utbildningsverksamheten, från förskola till gymnasiet, säger Sven Höper.

Fotnot:
Enligt ett av de prioriterade målen i Göteborgs Stads budget ska Göteborg ska utvecklas till en förebild och en föregångare i jämställdhet:
”För att omsätta kunskap till handling ska förvaltnings- och boladsledningars samt övriga chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor öka.”