Intensiva studier i svenska samtidigt som man pluggar ämneskunskaper på modersmålet. Det är en av tankarna i den modell som är under utveckling i Gunnared, om hur nyanlända flyktingbarn ska introduceras i skolan. Nu får projektet ytterligare 3,5 miljoner kronor av EU:s flyktingfond för att vidareutveckla arbetssättet.

– Vi kallar det för ”holistisk skolintroduktion”, eftersom metoden bygger på att undervisningen tar tillvara barnens medförda kunskaper och kompetenser oavsett språket, samtidigt som den utgår från varje individs bakgrund och livssituation, säger Gilda Kästen-Ebeling, introduktionssamordnare i resursenheten för introduktion av nyanlända barn.

Enheten ansvarar för hur flyktingbarn mellan 0 och 18 år tas emot i Göteborg, ett arbete som för barn i skolåldern till stor del handlar om introduktionen i den svenska skolan.

Sent anlända hamnar mitt emellan

– Särskilt så kallat ”sent anlända” barn i åldern 11 till 15 år kan ha svårt att komma in i skolarbetet eftersom de är för gamla för att ”börja” skolan på samma sätt som mindre barn gör, och de är för unga för att ha en tidigare, gedigen utbildning med sig i bagaget, säger Gilda Kästen-Ebeling.

Därför inledde man 2007, med ett stöd på cirka 1,4 miljoner kronor från EU:s flyktingfond, ett projekt för att ta fram en arbetsmodell som skulle underlätta dessa barns skolintroduktion.

Anpassar undervisning efter eleven

– Vår modell handlar om den pedagogiska självklarheten att undervisningen skall anpassas till elevens egna förutsättningar och behov, och inte tvärtom. Därför måste ämnesundervisningen vara på ett språk som eleven förstår för att den skall leda till kunskapsutveckling. Att enbart undervisa nyanlända elever i svenska under deras första tid i Sverige leder till att de flesta av dem hamnar efter i alla andra skolämnen, säger Gilda Kästen-Ebeling.

Alltihop bygger på omfattande nationell och internationell forskning och beprövad erfarenhet.

– Vårt projekt handlar om att få fram arbetsmetoder som med utgångspunkt i vårt regelverk och läroplan är lämpliga för nyanlända elever i vår skolmiljö, säger Gilda Kästen-Ebeling.

Intensiv svenskundervisning tidigt

Barnens tidigare skolerfarenheter, språkutveckling, sociala situation, boende, fritidssysselsättning och, inte minst, grad av trauma spelar stor roll i hur skolan bemöter eleven. Samtidigt är det viktigt att snabbt komma igång med intensiv undervisning i svenska språket.

Undervisningen sker i matematik och engelska på elevernas modersmål, samtidigt som man lär sig svenska parallellt. I samhälls- och naturorienterande ämnen har eleverna två samarbetande lärare som samtidigt håller i lektionen; en som talar svenska och en som talar modersmålet.

Två lärare, två språk

– Läraren som talar modersmålet kan förklara okända termer och till exempel jämföra svenska historiska skeden med hur det varit i deras hemländer. Vid annat tillfälle kan läraren som talar modersmålet hålla i lektionen och den svenska läraren ta upp ordförrådet på svenska. Det här arbetssättet pågår i fyra terminer, där allt mer av undervisningen sker på svenska, säger Gilda Kästen Ebeling.

Hittills har projektets målgrupp representerats av tolv elever, tio till 15 år gamla, med arabiska eller somaliska som modersmål. När man nu går in i nästa skede kommer de flesta nyanlända elever i Gunnared och övriga Göteborgs Stad att ta del av modellen.

Många språk kräver nätverk

Denna nya etapp kommer att utveckla alternativa arbetsmetoder där parallell undervisning på två språk inte är fullt tillämpningsbar, på grund av ett för litet antal elever med samma modersmål.

En del av projektet blir då att utveckla ett nationellt nätverk och samarbete med skolor i andra kommuner, inte minst för att säkerställa erfarenhetsutbyte och fortbildning av lärarna.

– Nu ska vi tillämpa arbetssättet i större skala och styrs då naturligtvis mer av vilka barn det är som kommer. Om jag ska gissa så har vi kanske undervisning enligt den här modellen på tio, tolv olika språk inom något år, säger Gilda Kästen Ebeling.