Två skolors "bamba" i Göteborg får nu utmärkelsen "Årets stjärnrestaurang", som i år delas ut för första gången. Guldhedsskolan och Nordhemsskolan har båda tagit hem det fina priset.

Priset delas ut av Skolmatens Vänner, en verksamhet inom LRF.

– Stjärnrestaurangerna visar hur man får till riktigt bra måltider i skolan. Nu hoppas vi att många andra blir inspirerade, säger Annika Unt Widell, projektledare.

Mat av stjärnkvalitet

Totalt får tolv skolkök i hela landet utmärkelsen Stjärnrestaurang och får ”glänsa” och vara förebild på hemsidan Bättre Skolmat, ett projekt som vill utveckla och förbättra skolmåltiderna i Sverige genom att presentera exempel på skolmåltider av bästa kvalitet.

– Hemsidan ska fungera som idé- och kontaktbank för alla som vill förbättra skolmaten, har finns både inspiration och fakta, säger Annika Unt Widell.

I Västsverige prisas fyra skolrestauranger, förutom de två i Göteborg Helenaskolan i Skövde och Stavreskolan i Trollhättan.

De anställda ska hyllas

Diplomen delas ut vid lunchtid, till Nordhemsskolan på onsdagen och till Guldhedsskolan på torsdagen. Ansvarig kostchef på Guldhedsskolan är Christina Linnerhag och på Nordhemsskolan Anna Rombin-Sundbäck, kostchef i Linnéstaden. Men det är inte chefen som belönas i första hand.

– Visst är det kostchefen som gör upp policys och inköp, men vi vill ge priset till hela personalen. Vi vill hylla dem som dagligen får fram mat av god kvalitet på borden, säger Annika Unt Widell.

De tre stjärnorna i utnämningen till Stjärnrestaurang står för:
—nöjda matgäster
—omsorgsfullt lagad mat serverad i trevlig miljö
—ambitionen att servera närproducerad och ekologisk mat

20 skolor till final

Projektet har fått in hundratals tips från hela landet, bland annat från allmänheten. Sedan har en referensgrupp granskat och bedömt skolorna och till sist i hård konkurrens valt ut stjärnrestaurangerna. Och nöjda elever är alltså en viktig faktor.

– I slutgallringen var 20 skolor med. Till dem ringde vi runt och frågade hur de hämtar in elevernas synpunkter, berättar Annika Unt Widell.

På en del skolor är kockarna ute och pratar med eleverna varje dag, andra har matråd, elevråd eller enkäter.

– Hur skolan väljer att samla in matgästernas betyg kan se olika ut, det viktiga är att det görs, säger Annika Unt Widell.

Att servera närproducerade livsmedel är omstritt, eftersom det kan tolkas som att odlare i andra länder på EU:s inre marknad missgynnas.

– I en upphandling får man inte diskriminera eller favorisera någon. Och då får man inte efterfråga svensk mat eller närproducerad mat, säger Annika Unt Widell.

Det går att ställa miljökrav

Men om man ställer de rätta kraven och knyter upphandlingen av livsmedel till kommunens miljömål, så går det att kräva närproducerat.

– Man kan till exempel kräva att grisarna ska ha ett visst utrymme och halm att böka i, eller att hönorna har sittpinne och rede. Då slutar det ofta med att det svenska, närproducerade vinner.

– Så har man gjort på många håll och vi vill lyfta fram de skolor och kommuner som visar att det går, säger Annika Unt Widell.

Projektet Bättre skolmat drivs av Skolmatens Vänner och delfinansieras under året av Jordbruksverkets program Stöd till insatser på livsmedelsområdet.