Stort intresse för kurser om kränkningar på nätet

– Vi har en kurslokal som tar 30 personer och den brukar inte bli full när vi har kurser om kränkningar och mobbning, säger Göran Englund, utbildningskonsulent på Social utveckling (f d Prevu) inom social resursförvaltning.

– Men till vår kurs i februari var det 102 anmälda lärare! Och nu har vi en ny kurs ute som det är stort tryck på.

Polisen utreder
Tumultet vid Plusgymnasiet var en följd av att en eller flera ungdomar lagt ut bilder med kränkande kommentarer på det sociala nätverket Instagram. Polisutredning pågår fortfarande.

Göran Englund har arrangerat kurser i ämnet i två år, men inte mött ett lika stort intresse tidigare. Nu har han sammanställt rapporten Mobbning och kränkningar på nätet. (Finns att ladda ner efter artikeln) Den kan fungera som vägledning i skolornas arbete med att motverka kränkningar på nätet.

Här ges bakgrunder, statistik och konkreta råd, till exempel att skolorna kan ordna elevsamtal om digitala medier. Och här presenteras ett brett underlag för dialog med eleverna. Det handlar om att lyfta saker som maktobalans, samtalsnormer på nätet och anonymitet.

Passa på nu
Ett övergripande råd är också att skolan själv arrangerar elevsamtalen, i stället för att ta in en extern aktör.

– Annars finns risk att skolan missar en viktig möjlighet att förstå de ungas vardag. Genom att föra samtal om sociala relationer kan man koppla ämnet till digitala medier, säger Göran Englund.

Men framför allt bör skolorna ta tillfället i akt – nu när intresset är stort – och bjuda in föräldrar till workshops om nätmobbningen, gärna med elever som ”experter”. Eleverna kan uppdatera de vuxna på olika trender på nätet.

Göran Englund anser att bekymret kring nätmobbning ger stora möjligheter för elever, skolpersonal och föräldrar att samarbeta, innan man låser sig i positioner.

Bjud in föräldrar
Och trots att den digitala världen är global – nästan varje skola har sina egna lokala problem.

– Det finns så mycket olika spel, köpsajter, sociala medier och andra arenor som blommar upp och sedan försvinner, så det ser olika ut på olika skolor, säger Göran Englund.

Om lärare hör talas om att elever kränks på nätet, kan man snabbt bjuda in till ett möte med föräldrarna.

– Säkert finns det föräldrar som har kunskap om vad som händer. Man behöver inte vara expert, det räcker att koppla upp sig och prata med sina barn, säger Göran Englund.

– Och efter en bra diskussion på ett föräldramöte, brukar det bli kloka beslut.

Anonyma enkäter
– Jag tror det är dags för skolan att börja göra detta, annars är det risk att medias uppförstoringar av enstaka händelser som oroar föräldrar – och så får skolan rycka ut och lugna ner föräldrarna, säger Göran Englund.

I rapporten finns också aktuella siffror om hur många elever i grundskolan som utsätts för nätmobbning, vanlig mobbning eller enstaka kränkningar. De bygger på anonyma enkäter till 3.500 elever under 2012.

Det visar sig att nätmobbningen är lika vanlig i årskurs 3 – 6 som i årskurs 7 – 9. I genomsnitt fem procent av eleverna säger sig ha varit utsatta för nätmobbning någon gång under de senaste månaderna.

Och den vanliga mobbningen är ungefär lika omfattande: Sex procent av eleverna, både i årskurs 3 – 6 och 7 – 9, svarade att de utsatts för den traditionella mobbningen.

Inser farorna
Men detta är genomsnittliga siffror. Det skiljer mycket mellan de olika skolorna. På några högstadieskolor är det vanligare med nätmobbning än den traditionella. På andra är det tvärtom.

En positiv signal kan vara att ganska få elever svarar att information eller bilder som i förtroende sänts till någon annan har spridits mot elevens vilja.

– Det kan tyda på att de flesta elever har en ganska god uppfattning om ”farorna” med nätet och vad som är god nätetikett, säger Göran Englund.