Undervisning på modersmålet ger bättre studieresultat

Barn med annat modersmål än svenska lär sig mer i andra ämnen, om de får förklaringar på sitt eget modersmål. Erfarenheter från Internationella Skolan i Gårdsten bekräftar nu forskning från andra länder.

I Gårdsten där 97 procent av invånarna talar ett främmande språk sökte lärare och skolledning för några år sedan efter nya vägar, för att barnen inte skulle halka efter i skolan. Nu när man funnit en metod, kan ekonomin bli ett bekymmer.

Trygghet i centrum

Eleverna på Internationella Skolan i Gårdsten är vana vid att all personal på skolan ställer upp och hjälper till. Det är ett öppet klimat, där kunskapsutveckling och trygghet sätts i centrum.

Undervisningen sker på svenska, men känns det svårt eller om någon vill få något förklarat, kan eleverna läsa extra frivilligt eller få stödundervisning på sitt eget språk. De dominerande språken är arabiska, somaliska, sorani, bosniska, serbiska, kroatiska, kinesiska och kantonesiska.

Modersmålslärarna i de här språken ger också undervisning i andra ämnen som matematik, engelska, geografi, historia och samhällsorienterande ämnen.

”Man förstår mer”

Elevernas tycker att modersmålsstödet gör stor nytta och förbättrar självförtroendet.

– Man förstår mer. Om jag inte vet vad ett ord betyder kan jag fråga. Proven har gått mycket bättre efter att jag fått hjälp på arabiska, säger Doha Al Hachem, som går i 8 B.

Det är inte bara ämneskunskaperna som förbättras. Gofran Tamim, som också går i 8 B gick tidigare i en annan skola utan utvidgat modersmålsstöd. Hon gläder sig åt den positiva miljön och framgångarna i skolan.

Tror på framtiden

– Jag förbättrar modersmålet och blir bättre i matte. Är det svåra ord, som area, radie, omkrets, volym kan jag få förklaringar och då lär jag mig dessutom vad de orden betyder på svenska. Det är bra, förklarar Gofran, som vill läsa vidare efter nian.

– Jag vill studera naturvetenskap. Min dröm är att bli läkare, säger Doha.

Hennes ögon strålar och förmedlar ambitioner och framtidstro.

Nyckel till framgång

Ahmad Khalaili, är lärare i arabiska, men han undervisar också i andra ämnen. Han ser modersmålet som en brygga för såväl kunskaps, identitets- och språkutveckling.

– Att man undervisar på modersmålet ger trygghet. Eleverna förstår bättre och med hjälp av det egna modersmålet kan de binda ihop kunskaper från flera håll, säger Ahmad Khalaili, som har ett stort antal solskenshistorier där modersmålet varit nyckeln till elevernas framgång.

Förtroendefulla relationer mellan skolan och föräldrarna är en förutsättning för att eleverna ska få ett bra stöd från hemmet.

– Dialogen med föräldrarna är viktig. Genom att vi talar deras språk och känner deras kultur, förstår och litar vi på varandra. När föräldrarna känner sig trygga kan de ge barnen den uppmuntran de behöver, säger Shidane Alikar, som ansvarar för Studieverkstaden där modersmålsstödet och familjesamarbetet knyts samman.

Stora framsteg

Även om det talas mycket om modersmålet på ISG så står svenska språket i fokus. Både föräldrarna, eleverna och skolans personal vill stärka elevernas möjligheter i det svenska samhället. Då är goda kunskaper i svenska språket en förutsättning.

– De elever som fått hjälp på sitt modersmål har gjort stora framsteg. De kom in i en god spiral, lärde sig mer, sökte mer hjälp. Både modersmålet, ämneskunskaperna och svenska språket förbättrades, säger Marianne Skoog, som är utvecklingsledare.

– Vi är övertygade om att detta är rätt väg. Hittills har vi fått extrapengar från Storstadssatsningen, men nu när den upphör är vi oroliga för hur vi skall kunna fortsätta med det vi tror på. Helst skulle vi vilja rekrytera flerspråkiga lärare med ämneskunskaper till den ordinarie verksamheten.

Fler språk – fler möjligheter

• Skolverkets rapport ”Fler språk – fler möjligheter”, från maj 2002 pekar på att modersmålets status behöver stärkas och bli en självklar del i verksamheten. En kartläggning visar på bristande resurser och attitydproblem i den svenska förskolan och skolan. En internationell forskningsöversikt visar samtidigt att flerspråkig undervisning är den mest framgångsrika vägen.

• I förslaget till ny skollag, 5 kap 1§, finns en ny bestämmelse om att förskolan är skyldig att bidra till att barnen får möjlighet att utveckla såväl det egna språket som modersmålet. Detta är ett nytt krav i skollagen.

• I årets budget avsatte regeringen pengar till 380 utbildningsplatser omfattande 40 poäng för att ge verksamma modersmålslärare pedagogisk utbildning.

• Myndigheten för skolutveckling – en del av gamla Skolverket – har som ett av sina prioriterade områden att arbeta med barn och ungdomar i segregerade områden.

Språkkonferens

Konferensen ”Många språk – en satsning på framtiden” äger rum på Folkets Hus i Göteborg den 20 och 21 november. Konferensens tema är utveckling och lärande för flerspråkiga barn och ungdomar i förskola och skola.

Syftet är bland annat att visa på språkens betydelse för språklig utveckling och kulturell identitet. Konferensen vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän, politiker, utbildningsanordnare, forskare och alla andra som är intresserade av flerspråkig undervisning.

Programmet är mycket innehållsrikt och bjuder på de senaste forskningsrönen, aktuella regeringsuppdrag och inte minst goda exempel.

Inbjudan, program och anmälningsformulär finns på Göteborgs Stads webbplats www.goteborg.se/skolutveckling