Nytt synsätt. En unik utbildning pågår just nu, för föräldrar och pedagoger till flerspråkiga barn som har kommunikationssvårigheter på grund av funktionhinder. ”Hittills har man ofta trott att det varit svårt för barnen att utveckla en flerspråkighet, men vi lär ut verktyg som går alldeles utmärkt att använda även tillsammans med modersmålet”, säger Luz Solano, kursansvarig.
Utbildningen heter TAKK för språket och basen för innehållet är AKK – alternativ och kompletterande kommunikation.
– Som stöd till det talade språket använder vi handtecken, bildscheman och något som kallas ritprat, som är särskilt användbart för att berätta om olika händelser.
Kan utveckla flera språk
Problemet är att när barnen tidigare fått lära sig liknande verktyg i skolan, har föräldrarna ofta underförstått uppfattat att all kommunikation med barnet, även hemma, ska ske på svenska.
– Det har ofta inneburit att barnen har tappat sitt modersmål. Eller att man av osäkerhet, hemma mest har pratat med de övriga familjemedlemmarna, vilket gjort att barnet blivit isolerat och fått väldigt lite språklig stimulans, säger Luz Solano.
I utbildningen TAKK för språket lyfter man istället fram forskning som visar att även en person med kognitiv funktionsnedsättning kan utveckla flera språk. Och att flerspråkigheten kan vara ett stöd för att utveckla hela den språkliga kompetensen.
Under utbildningen har alla föräldrarna träffats för sig under två dagar, och lärt sig använda tecknen och de andra metoderna, tillsammans med sina respektive modersmål.
Och så har skolpersonalen träffats för sig i två dagar och lärt sig samma tecken och tekniker, fast tillsammans med svenskt prat. Dessutom har de fått ta del av forskningen som visar på modersmålets betydelse.
Positiv respons
– Men det roligaste och viktigaste är de dagarna då båda grupperna fått mötas och prata: Hur gör vi i vardagen för att barnen tydligare och enklare ska kunna tycka och tänka och uttrycka sig om sin egen vardag? Har man samma utgångspunkt och mål med kommunikationen hemma och i skolan, så får man givetvis en bättre effekt.
Snart har föräldrar och skolpersonal kring ett 30-tal barn genomgått kursen. Barnen är från förskoleåldern och upp till 20-årsåldern, men med betoning på de yngre åldrarna. De kommer från skolor runt om i Göteborg, mer än hälften av alla stadsdelar är representerade.
Responsen från deltagarna har varit mycket positiv.
– Framför allt den trygghet som föräldrarna förmedlar att de fått, när de får veta att AKK får användas även med modersmålet. Det gör att de flesta får en bättre kontakt och kommunikation och en bättre förståelse för vad barnen vill. Och ett större förtroende för sin egen förmåga att vara förälder till ett barn som har kommunikationssvårigheter.
”Vi alla förstår varandra”
Både föräldrar och pedagoger har också sagt att en av de viktigaste delarna med kursen varit att få prata med varandra på en neutral plats.
– Här har de kunnat prata om hur de tycker och tänker, hur de gör hemma, utan att någon känt sig ifrågasatt.
Det är den ideella föreningen MiM Kunskapscentrum som håller i utbildningen, men den har utvecklats i nära samarbete med Göteborgs Stads Center för Skolutveckling.
– Jag kände att det här verkligen var något som skulle kunna gynna våra barn och elever i Göteborg, säger Marie Jakobsson, utvecklingsledare på Center för Skolutveckling.
– Det är en fantastisk känsla att sitta med i en grupp med personer som talar olika språk, som libanesiska, somaliska, finska engelska eller spanska, men vi gör samma tecken som stöd, vilket gör att vi alla förstår varandra.
Stor efterfrågan bland föräldrar
Hon har varit ute på en mängd skolor för att berätta om projektet och värva deltagare. Hon har också suttit med i en samarbetsgrupp som varit med och utformat kursens innehåll. Social resursförvaltning har finansierat av den sista utbildningsomgången.
Inom kort avslutas sista utbildningen och det finns ännu ingen finansiering klar för en fortsättning.
– Men det finns en stor efterfrågan, både från föräldrar som redan gått och från nya, och det finns ett stort intresse, både från kommunen och andra bidragsgivare, att kunna utveckla det här perspektivet, säger Luz Solano.