Goda möjligheter till jobb. Mellan 70 och 100 procent av de som gått en yrkesutbildning får jobb inom den bransch de utbildat sig för inom ett år. Ändå väljer bara en fjärdedel av niondeklassarna den vägen. Genom att låta elever, lärare och branschföreträdare dela med sig av sina erfarenheter i korta filmklipp vill utbildningsförvaltningen få fler att söka.

Sedan gymnasiereformen 2011 har söktrycket till yrkesinriktade gymnasieutbildningar minskat avsevärt. Från att uppemot varannan niondeklassare tidigare valde en yrkesutbildning är andelen nu nere på en fjärdedel för de tretton kommunerna inom Göteborgsregionen. Samtidigt skriker många branscher efter utbildad personal, bland annat snickare, plåtslagare, kockar, lastbilschaufförer, fastighetsskötare och VVS-montörer.

– Genom våra goda kontakter med de olika branscherna så förstår vi att man lider brist på personal. Det gäller samtliga utbildningar som vi erbjuder, säger Mona Ericsson, chef för Gymnasieområde Lindholmen.

Lyfter fram personliga berättelser
I samarbete med utbildningsförvaltningen har skolorna inom Gymnasieområde Lindholmen nu startat en kampanj för att marknadsföra sina utbildningar. Under perioden 7 april till 1 juni läggs en ny film ut varje dag på facebooksidan Få ett jobb.

Syftet med filmerna är att ge inblick i vad de olika utbildningarna innebär och vilka framtidsmöjligheter de kan ge.

– Vi tror att man behöver se förebilder, det blir mer levande då. Är man sedan intresserad av att veta mer kan man bara ta kontakt med någon av våra skolor för att komma på besök i en klass eller när vi har öppet hus.

Minskat söktryck i hela landet
Yrkesutbildningarnas popularitet har minskat i hela landet sedan reformen 2011. Ett skäl är att de inte längre automatiskt ger grundläggande behörighet för att studera vidare på högskola eller universitet.

Mona Ericsson tror dock att många har missuppfattat förändringen. För även om det inte ingår med automatik finns alla möjligheter att uppnå grundläggande behörighet. Antingen genom att lägga till de ämnen som krävs under gymnasietiden, eller komplettera senare inom vuxenutbildningen.

– Väljer man ett högskoleförberedande gymnasieprogram så har man inte samma möjlighet att läsa in kurser eller förbättra sina betyg inom vuxenutbildningen. Så är man inte bombsäker på att man ska plugga vidare efter gymnasiet så tycker jag att man ska ta sig en funderare på om man ska gå ett yrkesprogram, säger Mona Ericsson.