Svartedalens Äldrecentrum i Biskopsgården blir först i landet med att certifiera all sin personal i förflyttningsteknik. Personalen får lära sig att lyfta och flytta de äldre med en mjuk metod som skonar både den egna ryggen och den som blir flyttad.

Förflyttningsteknik är viktigt i all vård och omsorg. Att förflytta äldre eller funktionshindrade till exempel i deras bostad, kräver särskilda kunskaper och särskild träning. Hur gör man egentligen?

– Vi talar inte om att ”lyfta manuellt” längre. Vi talar om att ”förflytta” – och den äldre hjälper själv till, säger Inger Svensson, undersköterska vid Svartedalen.

Bygger på jiujitsu

Många lyftar har konstruerats genom åren. De har ofta varit krångliga, tekniska och egentligen inte löst problemet ”förflytta patienten”.

Äldrecentrum ville hitta en basnivå för personalens kompetens i arbetsteknik som även gick att kvalitetssäkra. Det är inte minst en viktig arbetsmiljöfråga som påverkar hälsa och sjukskrivningar.

All personal, det vill säga vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, enhetschefer, pool-personal och återkommande vikarier, har fått eller kommer att få utbildning i förflyttningsteknik och certifieras sedan av Durewall-institutet.

Arbetsmetoden bygger på den japanska ”mjuktekniken” jiujitsu där balans, rörelseenergi och hänsyn, är några bärande principer.

I slutet av 2005 kommer alla enheter att vara certifierade. Man gör årlig uppföljning på enheterna och ger årlig kompletterande utbildning till alla. Vikarier får också utbildning eftersom det ofta handlar om lagarbete där två eller fler hjälps åt.

Egna kroppen som redskap

– Vi har fått lära oss kroppskännedom, berättar Ella Lindström, undersköterska – både i teori och praktik.

– Utbildningen har innehållit mer praktik än teori, säger Pia Matsson, undersköterska.

Det har varit bra och nödvändigt, tycker de båda två.

I vardagen handlar det om att tillämpa de teoretiska kunskaperna med sin egen kropp som ”redskap”.

– Man tänker till när man skall lyfta, säger Ella. Till exempel när man skall plocka tung disk från diskmaskinen till ett skåp, hur man sätter fötterna, var man har rätt balans och så vidare.

– Tidigare hade vi mer ont i kroppen, ryggen och armarna efter en arbetsdag, men nu klarar vi oss mycket bättre, berättar Pia.

Får förklara för anhöriga

– Vi talar om att förflytta, säger Inger, och den äldre hjälper själv till och rör sig med egen kraft. Förflyttning blir en del av habiliteringen av den äldres funktioner.

– Vi tar till exempel aldrig under armarna idag. Från sittande kan den äldre som har kraft i benen, gungas upp för att underlätta. Fast ibland kan det vara svårt att hålla händerna i styr i väntan på att personen ”gör det själv”, fortsätter hon.

– Vi har också flera olika hjälpmedel överallt i våra lokaler som underlättar förflyttningar till exempel bälten med bra handtag (se bild nedan). Elektriska lyftar används fortfarande. Rehab-enheten med sjukgymnaster och arbetsterapeuter hjälper också till vid behov.

En svårighet har ibland varit att anhöriga tycker att personalen inte hjälper till längre.

– Men då får vi förklara det nya tänkandet och hur vi arbetar. Och att de äldre faktiskt också mår mycket bättre genom den här metoden, säger Inger.

Även möbleringen av rummet har blivit en aktuell fråga. Sängen skall stå rätt, möbler behöver flyttas så att man har arbetsytor till exempel när en boende blir sängliggande och skall på toaletten.

– Och så har vi blivit mer intresserade av att gå på Friskis & Svettis eller på gym, säger Inger och visar stolt sina vältränade bicepsmuskler.

6976.jpg

Ella Lindström, Pia Matsson, Odette Harabedian och Inger Svensson på Treklövern vid Svartedalens Äldrecentrum visar stolta upp sitt nyvunna certifieringsdiplom. I förgrunden några mjuka hjälpmedel.