Äter mer och rör sig allt mindre. Skolhälsovårdens årsrapport för 2010 är klar och bekräftar att övervikten hos barn och ungdomar ökar över tid. Och störst och kanske mest alarmerande är ökningen hos barnen i årskurs fyra. Där är nu 20 procent av flickorna överviktiga och pojkarna ligger strax under.

Av de överviktiga barnen har en del så kraftig övervikt att de betecknas som feta. Fyra av 100 flickor i årskurs fyra betecknas som feta.

– Det är övervikten som står för den mesta ökningen, inte fetman. Man kan säga att det finns fler barn som är lite mulliga nu än tidigare, säger Cecilia Renman, skolhälsovårdsöverläkare på Skolhälsan.

Övervikt är allvarligt för hälsan
Bland dem som är överviktiga finns såväl de som är lite som mycket överviktiga. I begreppet övervikt ryms alltifrån lite till mycket och om barnet bara är lätt överviktigt är det ingen större orsak till oro. Det är en varningssignal och en vink om att det är bra att familjen ser över sin livsstil. Om barnet har kraftig övervikt eller fetma är det förstås ännu mera angeläget. Och att undvika stillasittande liv och undvika onyttiga livsmedel är viktigt för alla.

– På kort sikt behöver ett barn med måttlig övervikt och som rör sig tillräckligt mycket inte tänka på några hälsoeffekter. Det är ett friskt barn. Med fetma och ett stillasittande liv däremot kan barnet drabbas av bland annat sömnproblem, nedsatt kondition och ledproblem, säger Cecilia Renman.

På lång sikt blir övervikten mer allvarlig, eftersom dess naturliga förlopp är att öka med åren. Då kan man få allvarliga hälsoproblem redan i 30-årsåldern med förhöjda blodfetter, typ 2-diabetes och påverkad hjärt- och lungfunktion. På lång sikt ökar också risken för vissa former av cancer.

– Den stora boven är att barnen rör sig mindre och att de har för bra tillgång till godis, snabbmat och söta drycker. Det är inte ovanligt att vi träffar på ungdomar som dricker en stor flaska läsk om dagen, säger Cecilia Renman.

Skillnad på var barnen bor
Rapporten visar att det är skillnad beroende på var barnen bor och det följer ett mönster som ser likadant ut i hela landet. Välbeställda områden i städer har färre överviktiga barn än områden med fler öppna sociala problem. Även på landsbygden är andelen överviktiga barn fler.

I Göteborg är till exempel andelen överviktiga barn färre i Askim, medan de är fler i bland annat Tuve, Säve och Biskopsgården.

– Man kan tänka sig att det finns fler föräldrar med högre utbildning i välbeställda områden och att medvetenheten är större hos dem. På landsbygden kanske man är mer beroende av bil, vilket gör att barnen rör sig mindre, att de till exempel inte cyklar till skolan eller har andra vardagsaktiviteter som är viktigt för hälsan, säger Cecilia Renman.

Flickor har mer värk
I rapporten har man även frågat barnen om de motionerar, vilka kostvanor de har och om de har huvudvärk, magvärk eller om de är trötta. Ett av resultaten är att betydligt fler flickor än pojkar har ont i huvudet eller ont i magen, och detta oavsett ålder.

– Värk kan ju vara ett symptom på stress och flickor har en tendens att lägga sina problem inom sig på ett sätt som pojkar inte gör i lika hög utsträckning. Det är möjligt att vi inte har rätt mätmetod för pojkarnas ohälsa och att vi kanske skulle ha ställt en annan typ av frågor till pojkarna, säger överläkare Cecilia Renman.