Stöd av Europeiska socialfonden. Brukare som har specialkompetens inom välfärdsteknik längtar efter att komma ut i arbetslivet. Men hur ska de komma över hindren? Nu har en undersökning gjorts för att ta reda på det. 60 brukare och 60 företag kartlades. Insikten ledde till att ett utvecklingscenter redan har sjösatts.

– Vi märkte att en del brukare hade bättre kompetens än personalen när det gäller teknik, men de har ingen examen att visa upp. Vi ville undersöka vad det finns för kompetens, intressen, vad vill de jobba med, vad är svårt och vad säger företag, förvaltningar och andra potentiella arbetsgivare, säger André Andersson, stödpedagog med särskilt uppdrag inom välfärdsteknik.

Han har tillsammans med utvecklingsledaren Eva Hjälmered och chefen Diana Soto De La Fuente genomfört förstudien med stöd av Europeiska socialfonden. Syftet var att främja och utreda möjligheter för att personer med funktionsnedsättning inkluderas på den öppna arbetsmarknaden. Förstudien har riktat sig mot deltagare inom daglig verksamhet (DV) som har ett speciellt intresse och kompetens inom IT, digitalisering och välfärdsteknik, de så kallade teknikmentorerna.

– Vi har tittat på Teknikmentorerna som ett exempel, men vi har kartlagt många kompetenser, som teknik, grafisk design, eller om någon till exempel är intresserad av E-sport då kan ett jobb på café med inriktning E-sport passa, säger André Andersson.

Hinder på vägen

Företag och organisationer hade först visat stort intresse på ett informationsmöte om hur de kunde bidra med jobb till personer med funktionsnedsättning.

– Men vid skarpt läge var det svårare. Då hade de inte tillräcklig ekonomi för att stötta dessa personer. De hade vissa riktlinjer i organisationen hur de kunde anställa som utgjorde ett hinder. Men många sa att de kunde köpa tjänster, säger Eva Hjälmered.

Arbetsförmedlingen ville inte heller gå in och stötta i tekniska yrken.

– De menade att dessa tekniska yrken inte räknas som ett bristyrke, säger Eva Hjälmered.

Andra strukturella hinder fanns inom kommunen.

– Om en deltagare får ett jobb riskerar personen förlora sin plats på sin dagliga verksamhet. Det har vi nu försökt lösa genom att testa en särskild lösning. Politikerna har nyligen fattat beslut om att deltagare kan testa ett nytt jobb i tre månader utan att förlora sin dagliga verksamhet, säger Diana Soto De La Fuente, tidigare chef för daglig verksamhet nordost.

Ett annat hinder är ekonomiskt.

– Risken finns till exempel att bli av med sin aktivitetsersättning om man testar på ett jobb. Det har vi dock ingen lösning på, säger Diana Soto De La Fuente.

Det har även funnits en rädsla för hur funktionsnedsättningen kommer att bemötas ute på arbetsplatsen.

– Någon kanske inte kan tala för sig, en annan kanske ibland har en dålig månad och hellre jobbar nattetid än dagtid. Det finns en del osäkerhet kring hur personer med normbrytande beteende kommer bemötas, säger André Andersson.

Utbildning för att kunna stötta

För att kunna stötta deltagarna ut i arbetslivet har medarbetare och enhetschefer fått gå en utbildning i supported employment, som är en metod för att stötta deltagare som vill ut i arbetslivet.

– Det är en framgångsrik metod som man har jobbat med i andra kommuner med positiva resultat. Nu håller vi på med en kulturförändring från att vara vårdande till stöttande. Metoden håller på att implementeras inom dagliga verksamheter, säger Diana Soto De La Fuente.

Redan innan slutrapporten blev klar sjösatte de ett utvecklingscentrum. De hade insett att det fanns behov av att kunna verifiera kompetensen hos brukare som har specialkompetens men saknar certifikat. På utvecklingscentret kan de utveckla sin portfölj och visa sin kompetens i exempelvis programmering.

En brukare är projektledare för att dra i gång utvecklingscentret och se till att tekniken är på plats.

– Sedan vi börjat ge dem riktiga uppdrag och säger: Vi tror på dig! Då har livet fått en helt annan mening för dem, säger André Andersson.