Nästan var tolfte göteborgare över 80 år äter minst tre olika sorters psykofarmaka – en hög siffra jämfört med flertalet andra kommuner och ett tecken på bristande läkemedelsuppföljning. Detta framgår av en jämförande rapport om kvaliteten inom äldreomsorgen från Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Det är första gången som SKL genomför en så kallad öppen jämförelse av kvaliteten inom äldreomsorgen mellan landets samtliga kommuner. Ett tiotal indikatorer har valts ut, som antas spegla hur väl kommunerna sköter vården och omsorgen om de äldre. Tanken är att mätningarna ska bli årligen återkommande.

Inom kategorin ”God vård” blir det bock i kanten för Göteborg när det gäller de båda indikatorer som har med läkemedelsförskrivning att göra: Andelen göteborgare över 80 år som behandlas med minst tre olika psykofarmaka uppgår till 8,2 procent. I hela landet spänner siffrorna från drygt en till närmare elva procent. Genomsnittet ligger på 5,8.

Ökad risk för biverkningar

Enligt SKL ökar risken för biverkningar för den som äter flera olika sorters psykofarmaka och äldre är extra känsliga i det avseendet. Även när det gäller andelen äldre som äter så många mediciner att preparaten riskerar att motverka varandra så hör äldreomsorgen i Göteborg till den sämsta fjärdedelen av landets kommuner.

Gunnel Mårtensson, planeringsledare för äldreomsorgen på stadskansliet, poängterar att de höga siffrorna gäller samtliga göteborgare över 80 år, inte bara de 41 procent som har särskilt boende eller får hemtjänst.

– Men det innebär inte att siffran är ointressant för vår del. Vi är väl medvetna om att läkemedelsanvändningen generellt är högre i Västsverige jämfört med andra delar av landet. Jag uppfattar det närmast som en sorts kulturfråga, säger hon.

– Sedan en tid arbetar vi speciellt med den här frågan, eftersom det finns ett statligt stimulansbidrag på det här området. Det innebär att vi genomför systematiska läkemedelsgenomgångar på äldreboenden i samarbete med läkare och apotekspersonal. Också inom hemtjänsten görs liknande genomgångar, men än så länge i mindre omfattning.

– I grund och botten är det ju läkarna som beslutar om vilka mediciner som skrivs ut, påpekar Gunnel Mårtensson.

Sämre standard på särskilda boenden

Även när det gäller boendestandarden inom särskilt boende är situationen i Göteborg sämre än i den svenska normalkommunen. Andelen äldre som bor i eget rum med kokmöjlighet, WC och dusch/bad uppgår till drygt 56 procent.

I landet som helhet är det närmare 78 procent som når upp till minst denna standard. Även jämfört med övriga storstadskommuner ligger Göteborg i särklass sämst till.

Satsar på att bygga bort bristerna

– Det finns en historisk förklaring till att Göteborg ligger lite på efterkälken när det gäller ombyggnaden av äldre tiders sjukhem. På grund av att kommunen tidigare även var sjukvårdshuvudman kom vi igång senare med den så kallade Ädelreformen på 1990-talet, då kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen, förklarar Gunnel Mårtensson.

Enligt henne satsar Göteborgs Stad nu stora pengar på att bygga bort bristerna. Hon räknar dock med att det dröjer ytterligare tre, fyra år innan kommunen är i nivå med riksgenomsnittet.

– Dessutom tvivlar jag på att den låga siffran för Göteborg är helt korrekt. Jag misstänker bland annat att kokmöjlighet i många fall finns, men att detta av olika skäl inte har rapporterats, säger hon.

Fallolyckorna ligger på rikssnittet

Det finns också områden där äldrevården i Göteborg står sig väl jämfört med övriga kommuner.

Andelen äldre över 80 år som dör på sjukhus är något lägre i Göteborg än i genomsnittskommunen. En låg siffra är enligt SKL ett tecken på ett gott omhändertagande i livets slutskede inom den kommunala äldreomsorgen. Även när det gäller exempelvis antalet fallolyckor placerar sig Göteborg nära riksgenomsnittet.

Personalomsättningen är något högre och personalens utbildningsnivå är lägre i Göteborg jämfört med de flesta andra kommuner, men detta är typiskt för storstadskommuner, enligt studien.

Kostnaden för äldreomsorgen i Göteborg är enligt jämförelsen över 9 procent lägre än den borde vara, med hänsyn taget till kommunens ålderssammansättning och andra strukturella faktorer.

Vill se mer rättvisande nyckeltal

Enligt Gunnel Mårtensson kan man inte ta den siffran som intäkt för att Göteborg snålar in på äldreomsorgen.

– Jag tycker inte att indikatorerna i jämförelsen direkt kan kopplas till hur mycket pengar som används inom äldreomsorgen. Det skulle kräva andra nyckeltal för att visa om Göteborg är snålare eller effektivare än andra kommuner, säger hon.

Hon tillägger att jämförande undersökningar är en bra idé, men hon hoppas att SKL under kommande år kompletterar med nyckeltal som bättre speglar det som är äldreomsorgens själ och hjärta.