Larmenheten i sydväst 2 fyller fem år. I västra Göteborg ligger en av de tio larmenheterna i Göteborgs Stad. Den sammansvetsade arbetsgruppen på drygt tio personer fyller en viktig del i hemtjänstens uppdrag.

Enhetschef Hanna Hellqvist. Foto: Göteborgs Stad

När någon av de cirka elvatusen personer som har trygghetslarm larmar åker larmenheterna ut för att på olika sätt ge stöd och hjälp. Innan larmenheterna startade 2018 åkte hemtjänsten ut på larmen utöver sina ordinarie besök. Sedan fem år tillbaka är det i stället någon av de tio larmenheterna i Göteborgs Stad som rycker ut.

Varje månad kommer cirka trettiofemtusen larm till trygghetsjouren. Ungefär vart fjärde larm går vidare till larmenheterna som åker hem till omsorgstagaren och hjälper till med det som behövs.

– En vanlig orsak till att man larmar är fallskador, det vill säga ramlat i hemmet. Men det kan också bero på att man mår dåligt, är orolig eller behöver stöd, berättar Agnes på larmenheten i sydväst 2.

Variation och meningsfullhet

Enligt Agnes som är en av medarbetarna i sydväst 2 är det roligaste med jobbet variationen och meningsfullheten.

– Ingen dag är den andra lik. Det ger också en stor meningsfullhet att hjälpa våra omsorgstagare, så att de får en bra och trygg vardag, säger Agnes.

Trygghet i arbetsgruppen

Teamet på larmenheten i sydväst 2 trivs bra med varandra. När enheten åker ut på larm är de alltid två och två. Det krävs ett bra samspel mellan personerna som åker på larmen. I arbetsgruppen känner sig alla trygga med att åka med varandra.

– Vi har ett fint samarbete och trivs på vår arbetsplats, säger Agnes.

Victor bär en Raizer up, ett lyfthjälpmedel. Larmenheten använder verktyget när de lyfter upp omsorgstagare som ramlat. Foto: Göteborgs Stad

Gruppen har många kompetenser och är mycket lösningsfokuserade. Det kan vara allt från att hjälpa någon som har ramlat till att låsa upp dörren för ambulans-personalen.

Svarar skyndsamt – från larm till utryckning

– Vi försöker alltid att svara skyndsamt. Från det att vi får larmet tills att vi åker kan det ibland ta cirka 15 sekunder, berättar Victor, medarbetare i sydväst 2.

Medarbetarna i larmenheterna har ett nära samarbete med trygghetsjouren och hemtjänsten. När det larmar är det snabba ryck som gäller. Och när det kommer många larm på samma gång hjälps alla åt och prioriterar, för att den som behöver hjälp inte ska drabbas.

– Hela proceduren är egentligen att den som behöver hjälp trycker på sitt trygghetslarm. Då pratar trygghetsjouren med personen genom en larmdosa i hemmet och frågar vad som hänt. Om vi behöver rycka ut får vi information via en app – och så fort vi har hämtat nyckeln åker vi hem till omsorgs-tagaren, förklarar Victor.

Ser ofta nya behov av omsorg

Det kan vara både äldre och yngre personer som har trygghetslarm och ungefär hälften av dem har också andra insatser från hemtjänsten. En del larmar bara någon gång vartannat år, exempelvis när de ramlar, medan andra kan larma mer.

– Trygghetslarmen kan vara det första trappsteget in till äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen för någon som till exempel kan ha trillat och känner sig otrygg hemma. Då blir larmet det första steget, säger enhetschef Hanna.

Larmenheten märker många gånger om någon behöver mer stöd än trygghetslarm.

– Om någon larmar ofta kanske det finns ett utökad behov av stöd. På så vis upptäcker larmenheterna många gånger de första tecknen på att en omsorgstagare behöver mer hjälp, kanske hemtjänst eller plats på ett vård- och omsorgsboende, säger Hanna.