Ställer nya krav. Överlevnaden för äldre med någon form av intellektuell funktionsnedsättning har ökat kraftigt. Samtidigt visar svensk och internationell forskning entydigt att det är en sårbar grupp som är mer sjuka än övriga i samma ålder.

Stödassistenterna Filiz Aydin, Ahmad Falah och Bjarney Ásgeirsdóttir har fokus på att de boende ska leva ett rikt liv oavsett ålder. Foto: Ninni Jonsson

– Vi behöver kompetensutvecklas för att kunna möta fler som åldras, och samtidigt förmedla ökad kunskap till dem vi är till för, säger Björn Lind, avdelningschef på förvaltningen för funktionsstöd.

Antalet personer med en intellektuell funktionsnedsättning över 55 år ökade med 20 procent mellan 2012 och 2015. Det innebär att den gruppen äldre växte procentuellt mer än den övriga befolkningen.

– Idag har gruppen som helhet en medellivslängd på cirka 64 år, säger Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet.

För personer med Down syndrom har medellivslängden ökat med 38 år under perioden 1969 till 2003. Det beror främst på att den speciella hjärtmissbildning som flertalet barn med Downs syndrom föds med, började opereras före sex månaders ålder.

För övriga personer med intellektuell funktionsnedsättning har överlevanden ökat i motsvarande takt som befolkningen i övrigt vilket förklaras av de förbättrade levnadsvillkoren.

Viktigt att stärka gruppens röst

Gerd Ahlström har i mer än ett decennium forskat om hälsa och välmående i gruppen som hon kallar första generationen äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Hon menar att det är viktigt att stärka gruppens röst.

– Det är en sårbar grupp med större sjuklighet jämfört med andra i motsvarande ålder och som både har sociala behov och behov av hälso- och sjukvård, säger Gerd Ahlström.

Hon pekar på vikten av preventiva insatser, som att gå på mammografi och andra undersökningar som sjukvården erbjuder.

– Men också att förebygga fallolyckor, vi vet att den här gruppen oftare råkar ut för benbrott än andra, säger Gerd Ahlström.

Behoven ökar

Inom förvaltningen för funktionsstöd är man medveten om att behoven ökar när hyresgästerna lever längre.

– Vi satsar på att öka kunskapen och kompetensen bland personalen. Framför allt behöver vi bättre förstå och möta behov till följd av det normala åldrandet. Det handlar bland annat om behov av sociala sammanhang och kulturupplevelser. Med fler som blir äldre följer ett ökat behov av att ersätta det man innan till exempel fått genom sin dagliga verksamhet, säger Björn Lind. Kost och hälsa är andra viktiga områden.

”De har ett bra pensionärsliv”

På ett av stadens boende för personer med funktionsnedsättning bor idag flera som har passerat pensionsgränsen. Deras vardag har delvis förändrats, exempelvis har de inte längre rätt till daglig verksamhet, enligt LSS, Lagen om stöd och service till viss funktionshindrade.

Men personalen jobbar vidare med att aktivera hyresgästerna precis som innan de blev pensionärer.

– För oss är det ingen större skillnad, oavsett ålder så ska de boende vara trygga med oss. Vi vet att de har ett bra pensionärsliv och att de trivs. Det talar de om för oss säger Filiz Aydin som är stödassistent.

Den här dagen delar hon schema med kollegan och stödassistenten Bjarney Ásgeirsdóttir som själv är pensionär men som fortsatt jobbar på boendet och nu går på timmar.

– Jag brukar säga att det här är mitt andra hem, skämtar hon.

Bestämmer middagarna tillsammans

Varje lördag har personalen möte med hyresgästerna där de pratar om den kommande veckan. Delaktigheten är viktig och tillsammans bestämmer de vad som ska ätas till middag, om de kanske ska gå på bio någon dag, eller ta en promenad till Liseberg som ligger i närheten. Eller om de ska göra något helt annat.

På spisen i köket puttrar en gryta med pepparrotskött till middag och just de gemensamma måltiderna är viktiga för att skapa sammanhållning och trygghet.

– Vi är bra på att laga mat och försöker verkligen variera oss, vi satsar på husmanskost som stekt makrill och bruna böner med fläsk.

På helgerna blir det pizza eller hamburgare – och förstås fredagsmys framför tv:n med glass som efterrätt, för dem som vill.

– Hyresgästerna bestämmer själva vad de vill göra och vi anpassar oss efter deras önskemål, säger Filiz Aydin.

Samtidigt är det personalens uppgift att uppmuntra, motivera och stötta de boende som alla har egna lägenheter som ligger i anslutning till de gemensamma utrymmena. Tanken är att man ska ut och röra på sig och vara socialt aktiv.

– Vårt mål är att de ska kunna leva ett vanligt pensionärsliv.