Genombrottsmetoden har revolutionerat verksamheten på Uggledalens äldreboende i Askim. – Demensavdelningen har minskat både oro och smärta bland patienterna. De boende har också fått starkare fysik och bättre fungerande magar, säger enhetschefen Madeleine Rietz.

Cancer och hjärt/kärlsjukdomar är två av våra mest livshotande sjukdomar. Men få känner till att demenssjukdomar kommer på tredje plats. Sjukdomens smygande förlopp gör att den många gånger kan vara svår att upptäcka. Demens leder dock alltid till döden.

Bättre livskvalitet

År 2001 startade Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet ett nationellt pro på jekt, ”Bättre vård i livets slut II”. Susanne Landhage, sjuksköterska på Uggledalens äldreboende hörde talas om projektet och skickade in en ansökan.

– Vi hade problem med oro på vår demensavdelning och ville också att patienterna skulle få bättre livskvalitet. Av ett sjuttiotal ansökningar valdes tjugo ut. Uggledalen blev det första boendet i Göteborg som fick lära sig att arbeta efter ”genombrottsmetoden”.

Lindra smärta, oro och ångest

– Metoden kommer från Boston och bygger på att det finns ett gap mellan kunskap och praxis, alltså mellan vad vi vet och vad vi gör, säger Madeleine Rietz.

Det speciella med metodiken är att man provar idéer i liten skala. Faller dessa väl ut, går man vidare i större skala och når till slut ett genombrott. På Uggledalens demens avdelning var målet i första hand att lindra smärta, oro och ångest bland de dementa.

– På en demensenhet sprids oro som ringar på vatten. Det beror på att när det logiska tänkandet försvinner, känner man istället av kroppsspråk och känslor, säger Madeleine Rietz. Det innebär också att personalen måste ha stort tålamod och inte vara lättstressad. Det kan annars överföras på patienterna.

– Vi började mäta oro och smärta med hjälp av VAS-skalan (Visuell Analog Skala). Ganska snart märkte vi att smärta inte var något stort problem. Däremot var oron stor på avdelningen, fortsätter Susanne.

Aktivitet och massage

604E.jpg
Idéer om ökad aktivering och massage provades både enskilt och i mindre grupper. Aktiviteterna utgick från patienternas levnadsbeskrivningar och anpassades efter tidigare hobbys eller intressen. När aktiveringen ökade gick kurvorna upp direkt. Idag finns aktiviteter under alla dagar för dem som vill vara med.

– På måndagar åker vi på ut flykt. De som inte kan eller vill följa med aktiveras på enheten med musik, spel, ordspråkslekar eller bakning, säger Susanne.

Hon framhåller hur viktiga de små aktiveringarna i vardagen är. Det kan vara allt ifrån att sitta och hålla handen till att måla naglarna eller rulla upp håret. Förstoppning och problem med magar känns igen som ett stort problem inom all äldrevård.

För att komma tillrätta med problemen används en mängd preparat som ofta ger smärta i form av till exempel magknip. Smärtan ger i sin tur oro om man inte förstår vad den beror på.

– Vi gjorde tester med katrinplommondryck, fiberdryck och raps olja. Redan efter två veckor kunde vi halvera mängden kemiska tarmreglerande preparat, berättar Susanne. Idag används kemiska preparat endast i undantagsfall mot förstoppning.

– Det här är ett fantastiskt framsteg! Man tycker att det borde vara alla människors rätt att själva kunna gå på toaletten. Samhällsekonomiskt blir det också en stor lättnad, eftersom många äldre som skickas till bukröntgen har förstoppning, konstaterar Madeleine Rietz.

Tätare måltider

Nästa mål var att öka BMI (Body Mass Index). Näringsdryck och minskad nattfasta testades på vårdtagarna.

– Tidigare fick patienterna det sista målet vid sextiden på kvällen. Därefter fick de inget före nio på morgonen. Nu erbjuder vi dem näringsberikad filmjölk eller yoghurt på kvällen och om de vaknar på natten, fortsätter Madeleine.

Resultatet lät inte vänta på sig. Susanne och Madeleine berättar om patienter som växt ur sina garderober och blivit fysiskt starkare.

Idéer kostar inget

Hösten 2002 var projekttiden slut och personalen började sprida idéerna. En nätverksgrupp bildades för alla med kunskaper om metodiken. Resultaten ligger bland annat till grund för ”Fallskärmsprojektet”, som startades av Stadskansliet för att få gamla att falla mindre.

– Eftersom vi har kunnat mäta mjuka värden som smärta och oro, har det varit lätt att redovisa för våra politiker vad vi gör. Det är också roligt att se hur personalen har utvecklats, säger Madeleine Rietz.

– Inom vården lever vi med kniven på strupen, men det går att göra en del saker utan att det behöver kosta pengar. Det kostar inget att ändra tankesätt! Vi har genomfört vårt projekt helt inom ramarna för verksamheten utan några extra projektpengar.

Fakta | Demens
• Demens beror på sjukliga förändringar i hjärnvävnaden. Dominerande symtom är minnesförlust och nedsatt inlärnings- och koncentrationsförmåga. Följden kan bli uttalade personlighetsförändringar och avtrubbning av känslolivet.

• På Demensförbundets hemsida kan du få mer information om demenssjukdomar: www.demensforbundet.se Du kan även ringa på tfn 08-658 52 22.

• Landstingsförbundet har information om genombrottsmetodiken, samt pågående och avslutade nationella genombrottsprojekt: www.lf.se

• Vill du veta mer om Uggledalens genombrottsprojekt? Kontakta då Madeleine Rietz, enhetschef: 031-366 31 50, madeleine. rietz@askim.goteborg.se eller projektledaren Susanne Landhage: 0706-29 37 51, susanne.landhage@askim.goteborg.se

5F66.jpg

– Här mår jag bra, säger Ingrid Andersson, en av de boende på Ugglebohemmet. Foto: Peter Svenson