19,5 miljoner från statlig pott. Göteborgs Stad belönas med 19,5 miljoner från staten för sitt arbete med att förbättra vården och omsorgen om äldre. Pengarna ska gå till fortsatta insatser för att exempelvis förbättra demenssjukvården och förebygga fallolyckor och undernäring.

Sedan 2010 har regeringen gett riktat stöd till kommuner och landsting för deras arbete med att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Pengarna fördelas utifrån hur väl varje kommun och landsting har lyckats i sitt förbättringsarbete på ett antal punkter.

Förra året fick Göteborgs Stad 18 miljoner i så kallad prestationsersättning, i år 19,5 miljoner. Det är den högsta totalsumman bland alla kommuner. Däremot finns andra kommuner som fått högre ersättning beräknat per invånare över 65 år.

Arbete som förebygger fall
Bedömningen av hur mycket ersättning varje kommun och landsting får grundar sig på flera faktorer. En av dem är arbetet med det nationella kvalitetsregistret Senior alert, som syftar till att förebygga fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen på ett systematiskt sätt.

Senior alert innehåller en rad frågor för att underlätta kartläggning av risker. För fallolyckor handlar frågorna till exempel om huruvida personen tar lugnande läkemedel, om hon eller han har ramlat tidigare och om personen har en syn- eller hörselnedsättning.

Om den samlade bedömningen visar på en ökad risk för fallolyckor sätts förebyggande insatser in, exempelvis i form av balansträning eller läkemedelsgenomgångar.

– Kvalitetsregistret gör att man kan få en systematik och en struktur för arbetet i vardagen. Det gör det lättare att se var man behöver jobba med förbättringar, och att avgöra om man gjort rätt åtgärder, säger Susanne Landhage, projektledare på stadsledningskontoret.

Förbättrad vård av demenssjuka
Prestationsersättningen grundar sig även på förbättringar i omsorgen om demenssjuka som lider av psykiska symptom, exempelvis oro, apati eller aggressivitet. Även här handlar det om att kartlägga situationen, planera åtgärder och utvärdera hur det går, med hjälp av det nationella BPSD-registret.

– Åtgärderna kan exempelvis vara att personalgruppen ser till att bemöta personen på samma sätt, för att undvika förvirring, oro eller aggressivitet. Man kan se väldigt tydliga effekter av arbetet, både för personen själv och för medboende och personal. De blir ju också påverkade om en person är väldigt utåtagerande, säger Susanne Landhage.

Det är ännu inte beslutat hur de 19,5 miljonerna kommer fördelas mellan stadsdelarna eller hur de ska användas. Men säkert är att de kommer vara till nytta för att göra fortsatta förbättringar i verksamheterna.

– Det kan till exempel handla om kompetenshöjande åtgärder, kanske om hur man ska jobba med måltider för äldre för att minska risken för undernäring, säger Susanne Landhage.