…projektledare inom Kvinnovårdkedjan. Du har skrivit en masteruppsats på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Titeln är Supa, slåss, åka radiobil. Vad handlar den om?
– Den handlar om hemlösa kvinnors våldsutsatthet. När jag mött personer som lever i hemlöshet har jag sett att hemlösheten till stor del drabbar män och kvinnor på liknande sätt. Men det finns också skillnader och en av skillnaderna är hur våldet drabbar kvinnor. På samma sätt som då hemlöshet och missbruk inte är inblandade, är hemlösa kvinnor oftare utsatta för våld av männen de lever tillsammans med, samma män som de vänder sig till för trygghet och skydd.
Du har träffat och intervjuat åtta hemlösa kvinnor. Vad kommer du fram till?
– Det är slående att våldet finns genomgående i alla de här kvinnornas liv. De flesta av dem har blivit utsatta för våld redan som barn, och våldet fortsätter upp i vuxen ålder. Oftast har våldet utförts av någon närstående. Våldet görs normalt, kvinnorna uppfattar inte sig själva som brottsoffer, trots att de blivit utsatta för våld i många former.
– Samtidigt är de här kvinnorna otroligt starka människor som överlever och klarar sig i den värld de lever i. De är brottsoffer, men de är inte offer.
Varför har du valt det här ämnet?
– Jag har själv jobbat med hemlösa, bland annat som fältare, i tio år och jag märker att våldet lätt hamnar i skymundan till förmån för de akuta problemen vi möter i form av missbruk, psykisk sjukdom och hemlöshet.
Vad blir din slutsats?
– Att vi som jobbar med de här kvinnorna måste bli bättre på att uppmärksamma deras utsatthet och stötta dem. Kvinnorna lever på männens villkor, och allihop tog till exempel sexuellt tvång för givet. Våldet blir ganska snart normaliserat, en självklar del i livet. Därför måste vi som personal vara noga med att betona var gränsen går.
Du har skrivit på din uppsats samtidigt som du arbetat heltid på ditt vanliga jobb på Boendeverksamheten. Vad har du tagit med dig från uppsatsen till ditt arbete?
– Jag har samtidigt jobbat i ett projekt som heter Ta hand om våldet, där Boendeverksamheten tillsammans med Socialjouren arbetar med kunskapsutveckling inom våldsfrågorna. Där går ju verkligen ämnena ihop med frågorna som jag studerat i min uppsats. Det är ganska nytt att uppmärksamma de här frågorna och det är bra att vi tydligare kan fokusera på våldsproblematiken inom Boendeverksamheten. Jag är även med i en grupp med representanter från både Boendeverksamheten och Socialjouren som träffas en gång i månaden och pratar om våldsfrågorna, så det här är ett område som är under utveckling.