Att kunna bli förstådd, bo kvar hemma i en trygg och känd miljö och bo så nära sina anhöriga som möjligt. De tre önskemålen var tydligast när tretton äldre med invandrarbakgrund och en svensk intervjuades om sina önskemål kring sitt boende på äldre dar. Kraven på att yngre anhöriga ska ta hand om dem visade sig vara lika små i denna grupp som bland infödda svenskar.

– Resultatet är kanske inte så väldigt överraskande, men visar ändå att skillnaden mellan äldre invandrade och infödda svenskar inte är så stor. De invandrade oroar sig mer för hur de ska göra sig förstådda, men i övrigt delar man samma önskemål och oro, säger Agneta Klingberg på utvecklingsenheten Senior Göteborg.

Studien är utförd av personal inom äldreomsorgen i Göteborg. Med stöd av forskare på Institutionen för Kulturvetenskaper, som gav råd om hur man utför kvalitativa djupintervjuer, har personalen intervjuat vardera en göteborgare med invandrarbakgrund, i ålderskategorierna 55 år och uppåt.

Finns få kvalitativa studier

Intervjuarna och informanterna har haft bakgrund i samma hemspråk, så intervjuerna har skett på finska, bosniska, kroatiska, serbokroatiska, persiska, turkiska, arabiska och spanska. Dessutom har en svensk intervjuats.

– Undersökningen är faktiskt en av de första kvalitativa studier som gjorts kring de här frågorna. Man kan inte dra några generella slutsatser och säga att svaren är representativa för alla äldre invandrare, men resultatet stämmer överens med och bekräftar de kvantitativa undersökningar som gjorts tidigare, säger Agneta Klingberg.

Viktigt med språkkunnig personal

Oron för att kunna göra sig förstådd när man blir äldre är gemensam för människor oavsett härkomst, men extra stor hos invandrade svenskar.

– Det visar på hur viktigt det är att det inom äldreomsorgen finns personal som talar många olika språk. Samma sak med informationen, idag finns broschyrer med fakta om äldreomsorgen på tio olika språk på Göteborgs Stads hemsida, säger Agneta Klingberg.

Bland de allra äldsta och de som kommit till Sverige sent i livet finns önskningar och kanske förhoppningar på att barnen skall ställa upp, men också en förståelse för att de har sina egna liv att tänka på.

Kvinnor har sämre nätverk

– Men vi märkte att framförallt kvinnor ofta har ett lite sämre nätverk utanför familjen än vad männen har, och det kan vara bra att ha med i tanken, säger Agneta Klingberg, som också ser erfarenheterna som personalen har fått genom att utföra intervjuerna som den kanske
största vinsten med studien.

– Vi har fått ökade kunskaper i organisationen, och vi har lärt oss att samtala och lyssna på ett fördjupat sätt. Det är en väldigt viktig färdighet inom äldreomsorgen, att kunna ta till sig de äldres livsberättelser, säger Agneta Klingberg.