Automatiska larm till hemtjänsten och annan modern IT-teknik i hemmet ger inte bara trygghet för äldre och handikappade. Tekniken är också klart lönsam, visar slutrapporten från Kortedalaprojektet, som pågått i ett år.

– Vi får tillbaka tre gånger de insatta pengarna i form av ökad effektivitet, säger Kortedalas stadsdelschef Lars Brickzén.

– Tidigare åkte personalen ofta i onödan till klienter som man egentligen inte hade något uppdrag till. Nu ser vi direkt var det larmar och vilken orsaken är. Många onödiga besök har eliminerats och personalen kan använda sin tid mycket bättre.

Dörrkamera kopplad till tv:n

Kortedalaprojektet är en fortsättning på ett mindre försök i Tuve, där tre lägenheter utrustades med ungefär samma teknik. Där fungerade det inte så bra, av olika anledningar.

– Vi har lärt oss mycket av Tuveförsöket, till exempel att ställa större krav på teknikleverantörerna och att man inte kan sätta in en massa teknik i hemmen om vårdtagarna inte klarar av den eller om personalen inte förstår vad den ska vara bra för, säger Lars Brickzén, som tidigare var stadsdelschef i Tuve-Säve.

De 15 lägenheterna i Poseidons hus på Beväringsgatan är utrustade med en lång rad tekniska finesser. Förutom de vanliga trygghetslarmen finns spislarm, fuktlarm och inaktivitetslarm, som meddelar hemtjänsten om ingen rört sig i lägenheten på länge.

Larmen går direkt in i hemtjänstens datorer, ibland handdatorer, eller som sms till en mobiltelefon.

Här finns också lampor som tänds när man går in i rummet och släcks när man går ut, fjärrstyrd belysning, elektroniska dörrlås och en kamera vid dörren som det gör möjligt att se i tv:n vem som kommer på besök.

Underlättar i vardagen

Slutrapporten kring ekonomin och personalens reaktioner visar att projektet hittills är lyckat. Nu återstår att intervjua de boende och deras anhöriga, ett jobb som äldreomsorgschefen Karin Olsson ska göra som en magisteruppsats under våren.

– Spontant vet vi att många är nöjda, men vi vill ha vetenskapligt klarlagt att tekniken verkligen ger den trygghet som vi tror, säger Karin Olsson.

– Mycket av detta är enkla grejer som gör vardagen lättare om man är handikappad, till exempel en fjärrkontroll som gör att man inte är beroende av hemtjänsten för att dra upp persiennerna.

I Kortedala har man beslutat att tillsätta en tjänst för att driva projektet vidare och troligen blir det en utökning nästa år.

”Pengar inte det primära”

– Hur många lägenheter vet vi inte, det beror på hur människor tar emot tekniken. Men med tanke på att vi har drygt 400 människor med hemtjänst i Kortedala, bedömer vi att 100-150 personer kan bli aktuella på sikt, säger Lars Brickzén.

– Det är viktigt att gå varsamt fram. Vi vill inte pracka på folk detta. Och tekniken ska inte ersätta personalens insatser, utan vara ett komplement.

Syftet är att de äldre ska kunna bo kvar hemma längre i stället för att flytta till särskilt boende, något som sparar pengar för kommunen.

– Men pengarna är inte det primära, utan att erbjuda människor en hög livskvalitet – vilket i de flesta fall innebär att man får bo kvar hemma, säger Lars Brickzén.