Karolina har alltid vetat att hon vill vara familjehemsförälder

Karolina Mildgrim är familjehemsförälder till en pojke som kom till familjen när han bara var några månader gammal.

Hemma hos Karolina Mildgrim och hennes man Sebastian hänger ett nytaget familjeporträtt på väggen. På bilden syns Karolina, Sebastian, deras biologiska son och dotter på sju och ett år och den tvååriga pojke som blev familjehemsplacerad hos dem när han bara var några månader gammal.

– Vi gör ingen skillnad på barnen. Vi är en familj med tre barn som alla behöver kärlek. Det enda som är annorlunda i vår familj är att ett av barnen har fler föräldrar än vi, säger Karolina Mildgrim.

”Det var oerhört värdefullt under en turbulent tid”

Hon har alltid vetat att hon vill vara familjehem till ett barn som behöver extra vuxna.

– När jag växte upp fick jag stöd av en kontaktfamilj som jag träffade på helgerna. Det var oerhört värdefullt under en turbulent tid i mina tonår. Ända sedan dess har jag velat ge tillbaka på något vis.

Karolinas kontaktfamilj var ett par som inte var mycket äldre än hon själv. De var 23 år och hon var 13 år är när de öppnade sitt hem för henne. Det blev en trygg plats där Karolina blev mött, accepterad och fick vara med och tycka och diskutera.

– Det var precis vad jag behövde. Vi har fortfarande kontakt och de är som extra storasyskon för mig, säger Karolina.

Målet är återförening

Uppdraget som familjehem innebär att du tar hand om ett barn eller ungdom utan att kunna veta hur länge. Det som påverkar uppdragets längd är hur barnets biologiska föräldrar klarar den förändring de måste göra för att kunna ta hand om sitt barn igen. Målsättningen är alltid en återförening.

– Det skulle förstås väcka många motstridiga känslor hos oss familjehemsföräldrar men jag tror att vi kommer att kunna vila i det faktum att vi har kunnat tryggat upp och gjort en skillnad i barnets liv. Att vi fått ge och ta emot kärlek.

Karolina och hennes familj bor på en gård på landet. Men när de blev familjehem bodde de i en lägenhet på Hisingen.

– Du behöver inte bo på något speciellt sätt för att bli familjehem men det behöver finnas ett extra rum, säger hon.

Inte bara kärnfamiljer

Jessica Eng är familjesekreterare på i Socialförvaltningen Sydväst och arbetar med att stötta familjehem i deras uppdrag. Hon berättar att det inte finns några krav på familjens sammansättning. Ett familjehem kan till exempel vara en ensamstående vuxen, samkönade par och personer i en mormor- eller morfarsålder.

– Och tvärtemot vad många tror behöver en familjehemsförälder inte vara perfekt på något vis.  Jag brukar säga att vi söker dig eller er som mår bra, har en social och ekonomisk stabilitet i tillvaron och lite extra tid, energi och utrymme, säger Jessica.

Vid placeringen av ett barn handlar det mer om att hitta rätt familj för det specifika barnet.

– Alla barn är olika och den familj som inte fungerar för ett barn kan fungera jättebra med ett annat. Därför behöver vi många och olika familjehem. För att kunna ha ett urval och få till bra matchningar.

För att bli godkänd som familjehem behöver du genomgå en utredning som bland annat består av utdrag ur olika register, hembesök och djupintervju. Genom utredningen och under hela uppdraget har familjehemmet en egen familjesekreteraren som finns där för just dem och som stöttar i stort som smått.

Godkända familjehemsföräldrar får gå en förberedande utbildning tillsammans med andra blivande familjehem. Under uppdragets gång finns det även möjlighet att gå ytterligare utbildningar inom olika områden och träffa andra familjehemsföräldrar för att utbyta erfarenheter.

Stävar efter god kontakt med föräldrarna

För Karolina har det varit en uppskattad del av uppdraget.

– Kurserna och samtalen med andra familjehemsföräldrar har fått mig att reflektera över mitt föräldraskap. Det har varit väldigt givande och jag har fått verktyg som jag använder dagligen. Och de behövs i mer svåra situationer, som kontakten och umgänget med de biologiska föräldrarna.

I familjehemmens uppdrag ingår det att medverka till att barnet får ett regelbundet umgänge med sina biologiska föräldrar. I de situationerna är familjehemssekreteraren ett viktigt stöd.

– Vi har stor kunskap om hur man få till goda och positiva möten utifrån barnets behov, säger Jessica Eng. Och vi vet att det är bra för barnet att ha en levande bild av sina biologiska föräldrar för deras identitet, självbild och för att minska oro.

Karolina upplever att kontakten med de biologiska föräldrarna kan vara både utmanande och givande och att det på det stora hela är en stor källa till glädje när den fungerar bra.

– Vi har fått chansen att lära känna människor som vi kanske inte hade träffat annars och fått nya, nära relationer. Ibland kan det ju även finnas andra släktingar med i bilden som också ska finna sin plats och kanske får man en extra mormor i familjen. Och det kan man ju aldrig få för många av, säger hon med ett skratt.

Fyra olika uppdrag

Familjehem är ett av fyra olika typer av uppdrag inom Göteborgs Stad för den som vill öppna sitt hem för ett barn. Det behövs även jourhem där man tar hand om barn som med kort varsel och under kortare tid.

Maria Bolinder arbetar i jourgruppen på Socialförvaltningen Centrum.

– Ett jourhem är ett tillfälligt hem medan man utreder barnets behov och hittar en mer permanent lösning för barnet, till exempel ett familjehem. Det händer också att barn bor en kortare tid i ett jourhem för att sen åter flytta hem till sin familj, säger hon.

De andra uppdragen är kontakt- samt stödfamilj som på flera sätt liknar varandra. En kontakt – eller stödfamilj tar emot ett barn eller syskonpar ungefär en helg i månaden.

Marie Bring är kontakt- och stödfamiljssekreterare på Socialförvaltning Centrum.

– Stödfamiljen vänder sig till familjer med barn med funktionsvariationer och kontaktfamiljen vänder sig till familjer som med barn av någon anledning behöver fler trygga vuxna i sitt liv, säger hon.

För Karolina och hennes man passar familjehemsuppdraget och i framtiden, när deras biologiska barn är större, kan de tänka sig att vara familjehem till fler barn.

– Du har barnet till låns men det är omöjligt att inte älska det. Att vara familjehem är extra kärlek helt enkelt.