En majoritet av alla kvinnor och män i Västra Götaland har god hälsa och känner sig inte stressade. Däremot är stress vanligt bland ensamstående föräldrar, städ-, köks- och restaurangpersonal. Det visar en undersökning som Yrkes- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomfört på uppdrag av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté.

Undersökningen bygger på en enkätstudie som gått ut till 8.000 kvinnor och män i åldern 18-64 år i regionen. Svarsfrekvensen var 65 procent. Enkäten innehöll bland annat frågor om yrke och anställning, känslor inför arbetet, sjukskrivning och sjuknärvaro samt trötthet efter arbetet.

Sju av tio mår bra
Sju av tio personer bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket bra. Sex procent av männen och nio procent av kvinnorna bedömde sitt hälsotillstånd som dåligt.

Kvinnor upplever mer stress och utmattning än män
20 procent av kvinnorna i åldersgruppen 18-34 år upplever ”allmän stress”. Siffran för åldersgruppen 50-64 års är 26 procent. Motsvarande siffror för männen var 14 och 18 procent.

Ingen skillnad mellan offentlig och privat sektor
Undersökningen visar att det var små skillnader mellan de som arbetade i den offentliga sektorn gentemot den privata när det gäller stress och utmattning.

Skillnad mellan kommunanställda män och kvinnor
Offentliganställda kvinnor hade oftare positiva känslor inför arbetet än övriga kvinnor. Samtidigt hade de mera sällan ork kvar efter arbetsdagen och svårt att koppla av tankarna från arbetet. Detta gällde framför allt kommunanställda kvinnor där 37 procent hade ”sällan ork kvar” och 38 procent hade ”svårt att koppla av”.

Kommunanställda män upplevde mer sällan sådana problem och siffran för ”allmän stress” var lägst i denna grupp med sina tolv procent. När det gäller den ”arbetsrelaterade stressen” var den tre gånger så stor hos de kommunanställda kvinnorna (15 procent) som bland männen (5 procent).

Städ-, köks- och restaurangpersonal mest stressade
28 procent bland städ-, köks- och restaurangpersonal kände sig stressade. Även bland lärare förekom ”allmän stress” i relativt hög omfattning, i siffror räknat 22 procent.

”Arbetsrelaterad stress” högst hos lärare
18 procent av lärarna upplevde också ”arbetsrelaterad stress”. Mer än hälften av lärarna hade också svårt att koppla av tankarna från arbetet. Andelen lärare som kände direkt olust inför sitt arbete var tio procent.

”Allmän utmattning” högst hos städ- köks- och restaurangpersonal
Städ-, köks- och restaurangpersonal var en utsatt grupp där tolv procent uppfyllda kriterierna för ”allmän utmattning”. I denna grupp var det också vanligast med sjuknärvaro, 36 procent. ”Allmän utmattning” var lägst hos personer på ledande befattningar och ingenjörer med fyra procent.

Varannan sjuksköterska och undersköterska funderar på att byta arbetsplats
Andelen ”hög stressnivå senaste veckan” var 59 procent bland läkarna, 53 procent bland sjuksköterskorna och 48 procent bland i undersköterskegruppen. När det gällde ”allmän stress” blir siffrorna motsatta. Högst förekommande bland undersköterskorna, 24 procent att jämföra med de övriga som låg mellan 18-21 procent.

Gruppen vårdbiträden och hemvårdspersonal innehöll också generellt högre andel med olika hälsoproblem. Läkarna som grupp föreföll att ha bäst hälsa.

Mer än varannan sjuksköterska och var tredje läkare hade senaste tiden ofta funderat över eller bestämt sig för att byta arbetsplats. Var fjärde sjuksköterska hade ofta funderat på att byta yrke att jämföra med var tionde läkare. I undersköterskegruppen var siffran 48 procent.

I rapporten görs en reservation för siffrorna i denna del då särskilt gruppen läkare är relativt liten i materialet.

Personalansvar stressande
”Arbetsrelaterad stress” var generellt något vanligare bland personer som uppgav att deras tjänstgöring inkluderade arbetsledning eller personalansvar, 13 procent, jämfört med övriga förvärvsarbetande, tio procent. Arbetsledarna hade också angivit att de hade minskad lust att göra saker som de vanligen tycker om, 54 procent angav minskad lust.

Mer personal en lösning
En av frågorna i formuläret handlade om vad de som svarade ansåg behövde göras för att minska stressen på arbetsplatsen. En fjärdedel av svaren angav att man kunde anställa mer personal på arbetsplatsen. Ungefär lika vanligt var förslaget på bättre arbetsledning och planering.