Socialtjänsten i Lärjedalen i Göteborg har utvecklat en egen metod i arbetet med hedersrelaterat våld mot unga kvinnor. Här har 25-30 utsatta flickor fått hjälp de senaste fem åren och nu sprids metoden via föreläsningar till andra kommuner i landet.

Lärjedalens metod är ett försök att kombinera skyddet av flickorna med lagens krav på rättssäkerhet, vilket inte alltid är så enkelt.

”Måste våga ha is i magen”

– Det behöver inte bli ett val mellan att strikt följa lagen eller att skydda de utsatta flickorna, men vi måste våga ta ställning för flickorna, säger Marita Lager, enhetschef på socialtjänsten i Lärjedalen.

Metoden går bland annat ut på att avvakta något med den formella utredningen och i stället ”mjukstarta” med konsultationer då flickan kan vara anonym. Sedan går man vidare med rådgivning, då socialsekretare kan träffa flickan upp till fyra gånger. Då görs en probleminventering och en riskbedömning.

– Det finns en fara i att agera för snabbt och kalla till stora nätverksmöten med släkt och vänner. Då är risken att man täpper till munnen på flickan. Vi måste våga ha lite is i magen innan vi drar igång en stor process.

Socialsekreterarna måste också klarlägga om det verkligen handlar om hedersrelaterat våld. Eller är det ”vanliga” generationsmotsättningar som ska mötas på helt andra sätt? Eller ett fräckt försök att utnyttja socialtjänsten för att komma hemifrån och få eget boende?

Första fallen 1994-95

– Det är mycket vi måste gå igenom noggrant. För om ärendet går till domstol står oftast flickans ord mot föräldrarnas. Då måste vi ha belägg för vad som skett, säger Marita Lager.

Under den första fasen, efter ett omhändertagande, kan socialtjänsten hålla flickan på en skyddad plats, hemlig för föräldrarna. Egentligen säger lagen att vårdnadshavarna ska kontaktas omedelbart.

– Men i dessa familjer är det vårdnadshavarna som är förövarna och då måste vi tänka annorlunda. JO-utlåtanden ger oss stöd för att avvakta med underrättelsen, så det gör vi alltid när det gäller hedersrelaterat våld. En strikt efterlevnad av lagen skulle kunna få katastrofala följder för flickan, säger Marita Lager.

Hon har tio års erfarenhet av hedersvåld, de första allvarliga fallen dök upp i Lärjedalen redan 1994–1995.

– Då var det inte någon som talade om hedersrelaterat våld. Nu har vi lärt oss mycket, flickorna i vårt område vet vilka vi är och att vi ställer upp för dem. Samtidigt sänder vi signaler till föräldrarna om vad som inte är acceptabelt i det svenska samhället, säger Marita Lager.

Reviderat handlingsprogram

Hon uppskattar att socialtjänsten i Lärjedalen gjort omhändertaganden via domstolar i 25-30 fall på fem år, samtidigt som man gått in och resonerat och försökt påverka situationen i ytterligare kanske 100 familjer.

Enligt länsstyrelsens kartläggning finns det närmare 200 flickor som lever under hot och våld i patriarkala familjer i Göteborgsregionen.

Göteborgs Stad har nu tagit fram ett reviderat handlingsprogram – ”Våld mot kvinnor och barn i nära relationer” – som har kompletterats med ett avsnitt om hedersrelaterat våld. Inom kort ska det godkännas av kommunstyrelsen.

– Det är bra att frågan lyfts på officiellt håll. Men ibland verkar det som om samhället bara orkar med en fråga i taget. För några år sedan var det könsstympning, nu är det hedersrelaterat våld.

-Visst är hedersvåldet en väldigt svår problematik, men den är ändå marginell till antalet. Vårt största problem är alla barn som utsätts för olika slags våld i sin egen familj – men det talar samhället inte så mycket om, säger Marita Lager.