Jämställdhetsprojekt blev ögonöppnare. Annat utbud och nya sätt att bjuda in till de olika aktiviteterna. På så sätt har stadsdelen Örgryte-Härlanda lyckats locka fler män till sina träffpunkter för seniorer. Det är något av vad projektet Hållbar jämställdhet i äldreomsorgen har bidragit med.

− Det har varit oerhört lärorikt. Vi har fått reflektera över allt vi gör, vad vi kallar saker och varför vi gör dem, säger Marie Nyström på förebyggandeenheten i Örgryte-Härlanda.

Stadsdelen är en av fyra i Göteborg som medverkar i projektet Hållbar jämställdhet inom äldreomsorgen i Göteborg. I Örgryte-Härlanda har man valt att fokusera på stadsdelens fem träffpunkter för seniorer och all personal i verksamheten har deltagit i projektet.

Hantverk i stället för pyssel
En av de första frågorna de ställde sig var hur de skulle locka även män till de träffpunkter, som redan flitigt besöktes av de äldre kvinnorna.

− Dels har vi låtit hemtjänsten fråga männen vad de vill ha för aktiviteter och därefter så har vi ändrat lite i vårt utbud. Männen ville ha mer fysiska aktiviteter, som bollturneringar och inomhusgolf, säger Marie Nyström och fortsätter:

− Sedan har vi upptäckt att det är betydelsefullt vad vi kallar aktiviteterna. Kommer det män om vi säger att vi har pyssel på onsdagar? Nej, men om vi kallar det hantverk kommer de.

Anteckningsblock för självreflektion
Marie Nyström säger att de har utvecklat en ny lyhördhet och att personalgrupperna även har lyckats upptäcka flera invanda mönster. Även fortsättningsvis kommer de att jobba vidare med frågan om man behandlar någon annorlunda beroende på om det är en man eller kvinna.

− Vi har lagt ut block på varje träffpunkt där personalen kan skriva ner sina reflektioner. Det kan vara sådant som ”varför tar jag bort kaffekoppen åt Stig eller Kalle medan kvinnorna får plocka undan sina koppar själva?”. Vi har insett att vi servar männen mer, säger hon.

Från könsblind till könsmedveten
Det är den här sortens insikter som är vägen till projektets övergripande mål – en likvärdig äldreomsorg. Det säger Eva-Lena Johannesson, som leder projektet i de fyra stadsdelar som deltar, utöver Örgyte-Härlanda även Västra Hisingen, Västra Göteborg och Norra Hisingen.

− Det handlar om att gå från könsblind till könsmedveten. Om att ta reda på hur kön spelar roll i verksamheten, så att det inte längre ska spela någon roll. För att komma dit måste man bli medveten om hur normer och förutfattade meningar påverkar oss, säger hon.

Lära av förskolan
Jämställdhetsarbete inom äldreomsorgen tillhör fortfarande ovanligheterna. Eva-Lena Johannesson menar att det finns mycket att lära från förskolor och skolor där det förekommer betydligt oftare. Erfarenheterna är ibland desamma och många mönster går igen.

Det kan till exempel handla om att man lirkar mer med kvinnor eller förväntar sig att de ska klara mer på egen hand. Och ofta beskriver man män och kvinnors personlighet på olika sätt.

− I några av stadsdelarna har man tittat på hur man beskriver män och kvinnor i biståndshandläggningarna. Man valde att ta ut alla adjektiv för att se om man använde samma oavsett kön. Resultatet blev att skillnaden var jättestor, säger Eva-Lena Johannesson.

Aggressiva män och motsträviga kvinnor
Några ord, som till exempel aktiv, ensam och isolerad, användes om båda könen. Men de allra flesta adjektiven dök bara upp i samband med det ena eller andra könet. Som aggressiv.

− Aggressiv användes bara om män. Kvinnorna kallades för motsträviga. Ordvalet har stor betydelse, eftersom det finns med i det underlag man tar fram för att bedöma deras behov av bistånd, säger Eva-Lena Johannesson.

Projektet har pågått sedan slutet av 2011 och kommer att avslutas i höst. Det är ett av sju jämställdhetsprojekt som pågår parallellt i Göteborgs Stad och som alla fått medel från Sveriges kommuner och landstings program Hållbar jämställdhet.