Sex arbetslag inom demensvården i fem stadsdelar har under året prövat ett nytt sätt att jobba. Genom att kläcka idéer om förbättringar, och sedan pröva och systematiskt utvärdera dem, har omsorgen blivit bättre. Personalen tycker också att arbetsuppgifterna blivit mer stimulerande och att de fått lättare att påverka sin arbetssituation.

Anställda inom äldreomsorgen bär ofta på en dold kunskap som skulle kunna förbättra omvårdnad och arbetssituation – om den bara fick komma till uttryck. Nu har sex arbetslag i fem olika stadsdelar prövat ett nytt sätt att jobba för att få idéerna att blomma.

I Bosa-projektet, ”Bättre omsorg – större arbetsglädje”, har de anställda, som arbetar med dementa i äldreboenden eller i hemtjänsten, under året kläckt 75 idéer. Dessa har alla prövats och systematiskt utvärderats.

Lättare att hantera konflikter

90 procent av förslagen visade sig vara goda idéer, vilket lett till att rutiner och arbetssätt förändrats. Resultatet har blivit bättre omvårdnad av de äldre, vilket var ett av de uppsatta målen.

Men hur har det gått med arbetsglädjen?

– I de enkäter som gjorts har vi inte kunnat uppmäta någon skillnad. Men en intervjuundersökning av två studenter från Göteborgs universitet visar att en majoritet av deltagarna är positiva till Bosa-projektet, berättar projektledaren för Bosa, Ulla-Britt Block, i SDN Askim.

Orsaken är bland annat att flertalet tycker att de fått lättare att påverka sin arbetssituation. Många upplever arbetsuppgifterna som mer stimulerande och att konflikthantering blivit enklare.

På minussidan finns att drygt hälften av de tillfrågade i enkäten upplevde ökad tidsbrist och större arbets- belastning på grund av projektarbetet.

”Ett verktyg i vardagen”

Bosa-projektet bygger på en amerikansk metod, den så kallade genombrottsmetoden/idealmodellen, som även spridits till flera europeiska länder. I Sverige har den främst tillämpats inom sjukvården. Göteborg är en av de första kommuner som prövar den.

Tanken är att stimulera de anställda att komma med förbättringsförslag och att sedan verkligen se till att förslagen testas i verkligheten och utvärderas. Från varje arbetsgrupp har några personer valts ut, som förutom idéarbetet på hemmaplan även medverkat vid tre lärandeseminarier och en slutkonferens.

– Man måste utbildas för att få in rätt ”tänk”. Med genombrottsmetoden får man ett verktyg i vardagen som kan underlätta positiva förändringar, säger Ulla-Britt Block.

Planerar utvidgning

Många av de förbättringsidéer som genomförts kan förefalla ganska självklara – som exempelvis att skapa matro vid vårdtagarnas måltider genom att förhindra besök från anhöriga och annan personal just då.

– Men det gäller att ge de anställda mandatet att förändra. Det är bra om chefen tar ett steg tillbaka – utan att för den skull försvinna helt. Chefen ska fungera som coach och inte detaljstyra, förklarar Ulla-Britt Block.

Pilotprojektet under 2005 har lett till planer på att utvidga det nya arbetssättet till sjutton arbetsgrupper under nästa år. Det kommer då inte enbart att röra sig om personal inom demensvården.