Lyckat EU-projekt på Norra Hisingen. Under två år har 340 medarbetare inom äldreomsorgen prövat en strukturerad metod för att reflektera över sin egen och arbetslagets arbetssituation. Nu införs metoden inom hela äldreomsorgen på Norra Hisingen och fler stadsdelar är intresserade.

En tredjedel av alla arbetsplatser inom äldreomsorgen på Norra Hisingen har deltagit i EU-projektet Reflex – en genomlysning av äldreomsorgen. Sammanlagt 34 reflektionsledare har utbildats i metoden som hjälper medarbetarna att reflektera över arbetssituationen och mötet med omsorgstagaren.

– Tanken är att medarbetarna ska ta med sig dilemman och funderingar till reflektionsstunden. Det kan vara små vardagshändelser, något som gick bra eller något som inte fungerade. Genom att reflektera över situationerna tillsammans kan hela gruppen lära av händelsen, säger Margareta Andersson, projektledare på Norra Hisingen.

Träffas var fjortonde dag
Reflektionsstunden är en till en och en halv timme lång och schemalagd. Var 14:e dag träffas arbetsgrupperna som består av åtta till tio personer. Reflektionsledaren håller i processen som är enkel men strukturerad.

En i arbetslaget får berätta om en situation i arbetet. Berättaren deltar sedan inte i diskussionen, utan sätter sig lite vid sidan av för att lyssna. Kunde man gjort på ett annat sätt? Har någon erfarenhet av en liknande händelse? Kan vi pröva ett annat sätt som är bättre för omsorgstagaren?

– I reflektionen ingår också att göra en handlingsplan som man tar med till enhetschefen. På så sätt har medarbetarna möjlighet att påverka och utveckla verksamheten, säger Margareta Andersson.

Salutogent perspektiv
Reflektionsledarna spelar en viktig roll, de ser till att processen genomförs enligt metodens åtta steg. Utgångspunkten är det salutogena förhållningssättet som infördes inom äldreomsorgen för några år sedan.

– Det innebär att man betonar det friska och ser till varje individs behov. Mötet med omsorgstagaren ska präglas av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, säger Margareta Andersson.

Även jämställdhetsfrågorna finns med: Vad/hur hade jag sagt/gjort om det varit en man/kvinna?

Skapar delaktighet
Utvärderingen av projektet visar på positiva resultat under kort tid, bland annat när det gäller ”kasam”, det vill säga känslan av sammanhang.

– Medarbetarna upplever att kasam ökat, inte bara för egen del utan också för omsorgstagarna. Dessutom har det skapats en bra lärandemiljö. Det beror dels på att man avsatt tid för reflektioner men också på att metoden skapar delaktighet, säger Margareta Andersson.

Andra positiva effekter är att frisknärvaron ökat, att stämningen inom arbetsgruppen förbättrats och att medarbetarna ser att det egna förhållningssättet påverkar arbetsinsatsen.

Däremot svarar medarbetarna negativt på påståendena ”Jag känner mig trygg inför förändringar på min arbetsplats” och ”Jag hinner utan tidspress med mina arbetsuppgifter”.

Svårt hitta tid för reflektion
– Inom hemtjänsten har man också haft svårt att få till en speciell tid för reflektionsstunderna. Där behövs tillskott av resurser för att det ska fungera bra, säger Margareta Andersson.

Undersköterskan Anna-Karin Grönlund är en av reflektionsledarna inom hemtjänsten. Hennes arbetslag, som jobbar kvällstid, har träffats utanför arbetstid mellan klockan två och fyra på eftermiddagen.

– Det har inneburit att alla inte kunnat delta. För den som ändå ska jobba under kvällen fungerar tiden, men det är förståeligt att man inte vill gå dit på sin lediga dag, säger hon.

”Metoden fungerar jättebra”
Metoden som sådan är Anna-Karin Grönlund mycket positiv till. Hemtjänstpersonalen har stressiga arbetspass och behöver tid för reflektion.

– Den fungerar jättebra just för att diskussionen väldigt snabbt går över till möjligheterna. Man fastnar inte i det negativa utan går istället igenom mönster och val i arbetssättet. Det gör att medarbetarna blir mer kreativa, säger hon.

Att få reflektera kring olika arbetssituationer ger yrkesstolthet.

– Ett självförtroende, man upptäcker att man kan mycket, har bra idéer och är viktig för att utveckla verksamheten. Och genom att prata om det kan vi lära av varandra, säger Anna-Karin Grönlund.

Fler stadsdelar intresserade
Under 2013 fortsätter utbildningen av reflektionsledare, enligt planerna ska metoden införas inom hela äldreomsorgen på Norra Hisingen. Flera andra stadsdelar är intresserade. Askim-Frölunda-Högsbo har utbildat reflektionsledare som prövar metoden på Granlidens äldreboende.

– Det finns också tankar om att använda reflektionsmetoden i det värdegrundsarbete Göteborgs stad håller på att ta fram för äldreomsorgen, säger Margareta Andersson.