Cannabis och heroin ökar. Färre personer med tungt narkotikamissbruk i Göteborg är helt bostadslösa och injiceringsmissbruket minskar. Användningen av amfetamin har minskat, men samtidigt ökar missbruket av cannabis och heroin och andra opiater. Det visar en kartläggning som Göteborgs Stad gjort.

Läs rapporten här: 
Tungt narkotikamissbruk 2017

Göteborgs Stad har kartlagt det tunga narkotikamissbruket bland personer som Göteborgs Stads anställda möter i sitt arbete. Kartläggningen används som underlag för planerings- och utvecklingsarbetet inom missbruksområdet.

I rapporten finns uppgifter om vilka droger personerna använder, om de får vård och behandling, och hur deras sociala situation ser ut. Uppgifterna har hämtats in från personal inom socialtjänst, kommunala boenden och öppenvårdsverksamheter. Senast det tunga narkotikamissbruket kartlades i Göteborg var 2011. Då deltog också sjukvård, kriminalvård och frivilligorganisationer.

Mindre heroin bland de yngre
Den nya rapporten visar på flera tydliga förändringar, bland annat använder allt färre amfetamin som sin primära drog. Amfetamin är vanligast att man injicerar och minskningen är därför positiv ur en smittskyddssynpunkt.

– Missbruket av heroin och andra opiater har däremot ökat, men bara hos de som är 30 år och äldre. I de yngre grupperna har heroinmissbruket istället minskat. Det ser vi som positivt, eftersom

Karin Patriksson, utvecklingsledare på social resursförvaltning.

heroin är en drog som kan överdoseras och därmed orsaka dödsfall, säger Karin Patriksson, utvecklingsledare för alkohol- och narkotikafrågor och ansvarig för kartläggningen.

Däremot ökar cannabis som primär drog med drygt 20 procent, ökningen gäller i samtliga åldersgrupper utom den äldsta. I gruppen 19 år och yngre svarar 86,5 procent att cannabis är deras huvudsakliga drog.

Färre saknar helt bostad
Undersökningen visar också hur personernas sociala situation ser ut.

– Tack vare rapporterna kan vi urskilja vilka områden som vi behöver jobba mer med. Jämfört med förra undersökningen ser vi till exempel att det är färre som har egen bostad och lön, och att väldigt många saknar en samordnad individuell plan för insats, säger Karin Patriksson.

En samordnad individuell plan (SIP) innebär att enskilda personer och närstående är delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård. Planen ska också visa vad olika verksamheter ansvarar för.

– Det här är ett nytt sätt att arbeta för oss, och rapporten bevisar att vi behöver bli bättre på samordning och att dokumentera insatser, säger Marie Larsson, verksamhetschef för stöd till familjer och individer.

Samordning ska underlätta
Att samordna insatser från kommunala verksamheter med hälso- och sjukvården är något man just nu arbetar mycket med.

– Göteborgs Stad har en plan för hur vi ska etablera samarbeten för gemensam vård och behandling av personer med missbruksproblem. Om vi inom kommunen och sjukvården samlar våra insatser och blir mer tillgängliga och uppsökande kan vi bättre hjälpa personer med stora behov, säger Marie Larsson.

Marie Larsson, verksamhetschef för stöd till familjer och individer.

– Jag ser också att samordning kommer att underlätta vid inledande vård som avgiftning, som idag är en riktig flaskhals – här behöver vi vara snabbare och mer samordnade, fortsätter hon.

Men att bara hjälpa människor att bli drogfria räcker inte menar Marie Larsson. Fungerande sociala sammanhang har stor betydelse.

– Personerna i den här kartläggningen har stora sociala problem, många har varken boende eller sysselsättning, och vi måste ge dem en möjlighet att få ett liv att komma tillbaka till. Här finns det mycket att göra för att hjälpa människor, dels från kommunens och sjukvårdens sida, men också från frivilligsektorn, säger Marie Larsson.

Mer information om vilket stöd det går att få för att bli drogfri finns på länkarna här nedan.