Många små, enkla förändringar kan skapa ett helt nytt lugn för oroliga dementa på äldreboenden - och då minskar behovet av lugnande mediciner. Det har Bjöla äldreboende i Tynnered visat. Nu lyfts Bjöla fram som exempel i det nationella projektet En bättre demensvård.

Bjölas äldreboende, på Näset i västra Göteborg, har fyra avdelningar med totalt 64 boende, varav hälften är demenssjuka.

”En bättre vardag”

I ett halvt år har personalen på Bjöla arbetat enligt Genombrottsmetodiken, som går ut på att personalen tar fram idéer på förbättringar, genomför dem och utvärderar hela tiden, med mätbara syften och mål. Till exempel med skalor över hur oroliga de gamla är.

– Tidigare var 30 procent av de boende oroliga, nu har det minskat till ungefär fem procent, säger Agnetha Ottosson-Rehn, enhetschef för Bjöla äldreboende.

– Vi har fått mer lugn och ro och därmed en bättre vardag för de gamla. Förbrukningen av lugnande mediciner har minskat betydligt. Och det tack vare små förändringar som inte kostar mycket pengar.

Förändringarna kan vara nåt så enkelt som ett mjukisdjur att hålla i famnen och klappa, mjölk och smörgås på kvällen eller lite nyponsoppa på morgonen, innan man stiger ur sängen. Eller att personalen sätter sig ner och pratar med den som är orolig i stället för att slentrianmässigt sätta in lugnande mediciner.

Mäter effekterna

En demenssjuk kan bli orolig av att inte hitta till sitt rum eller till toaletten. På Bjöla har man löst det genom att sätta upp bilder av de gamla på deras dörrar och genom att klistra upp röd plastfilm på det vita kaklet bakom en WC-stol, så att den syns bättre. Inte särskilt avancerat – men mycket effektivt.

– Ja, det mesta handlar om mycket enkla saker, sånt man känner till och jobbat med tidigare, men som kanske inte gjorts synligt, säger Lisbeth Sjöling, verksamhetschef för vård och omsorg i Tynnered.

– Styrkan i den här metoden är att hela tiden mäta effekterna av de små förändringar man inför tillsammans. Man mäter kanske i tvåveckorsperioder – och så plötsligt når man en mätbar förbättring, ett genombrott – därav namnet, berättar Lisbeth Sjöling.

Seminarium i höst

I förra veckan hölls en slutkonferens i Stockholm för det nationella projektet och där lyftes Bjöla fram som ett lyckat exempel.

– De fick väldigt mycket beröm, bland annat för att de genomfört så många förändringar, hela 40 stycken, säger Lisbeth Sjöling.

Hon har nu tagit initiativ till att Tynnered, med stöd av stadskansliet, ska ordna ett heldagsseminarium i höst.

– Då ska alla Göteborgs projekt som varit med få visa fram sina resultat inför alla demensboenden i stan, så att det här viktiga arbetet förs vidare, säger Lisbeth Sjöling.

Från Göteborg har även äldreboenden i Biskopsgården, Tuve/Säve och Askim deltagit i projektet En bättre demensvård.

DD6.jpg

Foto: Agneta Dahlén

Fotnot:
Genombrottsmetodiken har utvecklats i Boston i USA. Den lanserades i Sverige av Landstingsförbundet 1997 och har använts på många håll inom sjukvården.
I Göteborgs äldreomsorg har metoden tidigare använts för att minska antalet fallolyckor.