Att ha ett telefonnummer man kan ringa dygnet runt om man behöver hjälp skapar trygghet hos de äldre. Det visar en omfattande utvärdering som gjorts av Äldrelotsens verksamhet.

Hos Äldrelotsen ringer det i telefonen 25 gånger om dygnet, lite oftare på måndagar och fredagar. I andra ändan av luren sitter en göteborgare, 75 år eller äldre, med frågor om allt ifrån hemtjänst, sjukvård och rehabilitering till allt möjligt.

Hänvisning och lotsning

Äldrelotsens uppgift är att antingen ge råd eller stöd direkt, alternativt hänvisa eller lotsa den äldre till rätt instans för att få svar på sina frågor. Vid hänvisning får den som ringer reda på vart han eller hon ska vända sig, vid lotsning garanteras man att bli uppringd av rätt instans inom 24 timmar.

– Flera personer jag intervjuat såg inte något alternativ till Äldrelotsen, så man kan säga att verksamheten fyller en ny funktion som det saknas likvärdiga alternativ till, särskilt när det gäller informationsbehovet, säger forskaren Rebecka Arman på FoU i Väst.

Ger känsla av trygghet

I närmare två år har hon följt Äldrelotsens arbete och intervjuat såväl äldre användare av tjänsten som personal. Inom den tiden har en tredjedel av målgruppen fått kännedom om verksamheten, och Armans slutsats är att tjänsten har betydelse för de äldres känsla av trygghet.

– Telefonjouren underlättar deras kommunikation med framförallt vården och omsorgen, både i vardagen och vid särskilda eller brådskande tillfällen, säger Rebecka Arman.

ÄldreLotsen har i sina mål definierat ”trygghet” med tre andra begrepp; tillgänglighet, tillförlitlighet och tillit.

Både mål och metod

– Tillgängligheten till hjälpen är både målet och metoden för Äldrelotsen, och många jag intervjuat har just betonat vikten av att komma fram till en person som svarar direkt, utan automatiserade talsvar, och som kan ge råd om vart de ska vända sig, säger Rebecka Arman.

Tjänstens tillförlitlighet bedömdes av de intervjuade också som god, även om var tredje som ringt fortfarande upplevde sig ha problem efter att man ringt.

– De återstående behoven visar både på hur omfattande de äldres behov ofta är, och på vilka brister som finns i välfärdssystemets sätt att möta de behoven, säger Rebecka Arman.

Viktiga erfarenheter

Samtidigt är Arman noga med att påpeka att Äldrelotsen enbart har ansvaret för att förmedla de äldres frågor till rätt verksamhet, inte att styra över hur andra verksamheter genomför sina arbetsuppgifter. Den kunskap som Äldrelotsen samlar in om systemets brister, anses dock vara värdefull för alla samverkansparter.

Alla intervjupersoner uppgav att de troligen skulle ringa tillbaka till Äldrelotsen i framtiden och många rekommenderade verksamheten till sina jämnåriga. Personer som tidigare haft kontakt med vården eller äldreomsorgen och blivit besvikna beskrev Äldrelotsen som ett sorts moraliskt stöd, som fick personen att söka vård på nytt.

Många såg Äldrelotsen som en högre instans dit man kunde ringa och få hjälp att få sina behov framförda och lyssnade till.

Undvika passivisering

Samtidigt betonar Arman i sin rapport vikten av att inte ”överhjälpa” de äldre.

– Det kan finnas en fara i att de som ringer blir beroende av verksamheten, eller att man så att säga skapar ett behov, vilket kan påverka deras självständighet i ett längre perspektiv. Men det är man väl medvetna om på ÄldreLotsen, säger Rebecka Arman.

3855