Pilotprojekt arbetar inkluderande. Med början nu i september prövas Göteborgs Stads nya modell för ett hbtq-inkluderande tanke- och arbetssätt inom äldreomsorgen. På sikt ska modellen användas inom hela staden och också appliceras på andra diskrimineringsgrunder.

Under hösten drivs modellen som ett pilotprojekt, där chefer och medarbetare på ett urval äldreboenden, hemtjänster och uppföljande verksamheter inom äldreomsorgen utbildas i normkritiskt tänkande.

– Målet är att alla medarbetare ska bemöta både omsorgstagare och varandra på ett inkluderande sätt. Därför är det väldigt viktigt att chefer och ledare är tydliga med att det här gäller hos oss, det här är viktigt. Det här arbetssättet ska vara självklart, oavsett om det gäller rekryteringar, medarbetarsamtal eller möten med brukare, säger Annika Lilleberg, utvecklingsledare Örgryte-Härlanda.

Utbildningen fokuserar på hur ett normmedvetet arbetssätt används i olika i situationer. Vad man ska tänka på, hur man ska uttrycka sig och varför det är viktigt.

– Det här har med mänskliga rättigheter att göra. Det är fullt rimligt att den som lever på annat sätt än normen också ska mötas på ett inkluderande sätt. Därför är det viktigt att man funderar på vad man tar för givet och problematiserar det, säger Berit Larsson, Göteborg Stads hbtq-råd.

Prövas i fem stadsdelar
Modellen provas inledningsvis i de fem stadsdelar – Örgyte-Härlanda, Centrum, Lundby, Norra Hisingen och Majorna-Linné – som i samarbete med hbt-seniorerna och olika verksamheter inom äldreomsorgen också är de som tagit fram förslaget.

– Både hbtq-rådet och hbt-seniorerna tycker det här är väldigt bra. Det är spännande att Göteborg går en lite annorlunda väg och det är bra tänkt att skapa en modell som ska genomsyra allt arbete i kommunen, säger Berit Larsson.

För den som själv känner sig hemma i ett heteronormativt sammanhang kan det vara svårt att se de mönster som exkluderar andra. För den som på olika sätt står utanför är de i stället väldigt tydliga.

– Vi är präglade av vissa normer och trots att man inte vill eller tror att man diskriminerar så går det ofta av bara farten. Till exempel genom att man alltid använder ett heteronormativt språk. Därför behöver vi tänka på vad vi säger som exkluderar och öva på att bli mer inkluderande, säger Annika Lilleberg.

Alla ska känna sig välkomna
I praktiken kan det exempel handla om att inte bygga en verksamhet på att deltagarna har en viss bakgrund eller sexuell läggning, utan att vara tydliga med att alla är välkomna oavsett hur man identifierar sig.

– Just inom äldreomsorgen blir det också avgörande för hela ens livssituation. När du flyttar till ett äldreboende skrivs en levnadsberättelse, som berättar vem man är och vad som är viktigt för just dig. Då är det viktigt att den som ställer frågorna tänker på hur den formulerar sig, så att man inte fastnar i ett stereotypt språk och den man frågar känner att den inte kan vara sig själv. När man frågar om man eller hustru ska man till exempel inte förutsätta att den man frågar efter är av motsatt kön.

I stället för HBTQ-certifiering
Inledningsvis var tanken att hbtq-certifiera äldreomsorgens olika verksamheter, men efter ett noggrant utredningsarbete har Göteborgs Stad i stället valt den egna modellen.

– Det kändes konstigt att bara hbtq-certifiera vissa delar av verksamheten, vilket dessutom är rätt dyrt. Så i stället har vi valt vår egen modell, som på sikt ska gälla i hela staden. Den går dessutom att applicera på vilken annan diskrimineringsgrund som helst.

Pilotprojektet har fått 100 000 kronor från socialstyrelsen i stimulansbidrag. För ledare och chefer kopplas den inledande kursen också samman med utbildningen Normmedvetet ledarskap på Kvinnohögskolan.