”Det är aldrig för sent att lära sig”. För den som har en intellektuell funktionsnedsättning kan visualiserande tecken öppna nya världar och möjligheter. Musikterapeuten Maria Krafft Helgesson har på nära håll sett människor växa med tecknens hjälp. Nu fångar hon sina erfarenheter i en ny bok.

Maria Krafft Helgesson har jobbat som musikterapeut på resurscentret Eldorado i Kallebäck sedan 1994. Hit kommer göteborgare med intellektuell funktionsnedsättning – en del har tillgång till ett talat språk, andra har det inte. Men Maria har lärt sig att musik, rytmer och visualiserande tecken öppnar nya möjligheter.

– Med tecken som stöd kan många lättare förstå vad jag menar. Och det är aldrig för sent att lära sig – det kan även vuxna göra, säger hon.

Behövdes en bok för ungdomar och vuxna
AKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) har blivit ett etablerat begrepp, men först nu samlas erfarenheter och röster från hela landet i en bok.
Karlstad, Kristianstad, Skövde, Uppsala och Växjö bidrar alla med verksamheter, exempel och personer som i skilda sammanhang använder tecken i sin vardag, och det har blivit många och långa resor för författaren som har sitt hem i Borås och arbetsplats i Göteborg.

– Jag hade sett en bok om tecken och språkutveckling för barn som var väldigt bra, men jag tyckte att det behövdes något liknande för ungdomar och vuxna också, säger hon.

Utgivning i höst
Maria Krafft Helgesson planterade idén hos ett förlag och hösten 2011 var finansieringen på plats. Maria fick uppdraget att skriva den bok hon själv efterlyst.

Parallellt med att hon slutfört magisterstudierna på Musikhögskolan i Stockholm har hon på halvtid lotsat bokprojektet fram mot en planerad utgivning till bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. I maj ska sista ordet vara skrivet.

– Då måste vi ha bestämt oss för en bra titel också. Det är nästan svårast av allt, säger hon.

Har redan väckt stort intresse
Intresset för tankarna kring tecknens kraft är så stora att Maria Krafft Helgesson redan bjudits in till konferenser i både Barcelona och Pittsburg. Och tankar finns redan på en spansk version av den nya boken.

Själv känner hon sig långtifrån mätt på ämnet, och en fortsättning på forskningsarbetet förefaller trolig.

– Fast det får nog dröja ett tag, säger hon.