Det är lätt att misströsta när man läser om ungdomar som äter sömnmedel som vore det karameller, missbrukare som tar till våld för att få pengar till droger och rockstjärnor som är så knarkskadade att de knappt kan hantera fjärrkontrollen.

Men i Göteborg samlas nu många goda krafter för att bryta 90-talets negativa trend när det gäller drogmissbruk och attityder till alkohol och narkotika.

Hösten 2001 antog kommunfullmäktige och kommunstyrelse en drogpolitisk strategi och en konkret handlingsplan för det drogförebyggande arbetet i Göteborg.

Begränsa tillgängligheten

Strategin ligger fast över tid och anger de mer övergripande målen; att man skall arbeta förebyggande, begränsa tillgängligheten av alkohol och narkotika och erbjuda vård och rehabilitering.

Handlingsplanen består av tio konkreta punkter och skall återkommande redovisas till kommunstyrelsen i slutet av året. Från och med i år sker alltså en kontinuerlig uppföljning av det drogförebyggande arbetet i staden.

Den första punkten i handlingsplanen handlar om att stadsdelarna erbjuds att utse en eller två kontaktpersoner för alkohol- och drogförebyggande arbete.

Dessa skall kartlägga behoven av drogförebyggande insatser i den egna stadsdelen och formulera en handlingsplan för det lokala alkohol- och drogförebyggande arbetet. Gruppen kommer att erbjudas en kvalificerad utbildning i alkohol- och drogpreventivt arbete vid Göteborgs universitet med start i vår.

Central samordnare

Dessutom skall samordnare för de olika ”regionerna” i Göteborg; Centrum, Hisingen, Väster och Nordost utses för att på heltid leda det drogförebyggande arbetet. En central samordnare kommer även att tillsättas för hela Göteborgs stad med kontaktytor mot Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotikas kansli i Stockholm.

De flesta kontaktpersoner är nu utsedda och rekryteringsarbetet när det gäller samordnarna pågår för fullt. Med andra ord håller Göteborg på att arbeta upp en struktur för det drogförebyggande arbetet som ger överblick med hänsyn till lokala variationer.

Organisationen främjar kunskaps- och erfarenhetsutbyte och kan synliggöra vilka behov som finns på olika nivåer.

Drogvaneundersökning

Två andra viktiga punkter i handlingsplanen är att drogvaneundersökningar skall genomföras bland eleverna på högstadie- och gymnasienivå samt att ANT-undervisningen (Alkohol, Narkotika, Tobak) skall effektiviseras.

Hur många procent av de unga göteborgarna dricker vanemässigt alkohol eller har testat narkotika? Med väl genomförda undersökningar i skolorna får vi signaler om var det förebyggande/behandlande arbetet behöver intensifieras.

Dessa drogvaneundersökningar kommer att genomföras för hela Göteborg med trolig start i vår.

ANT-undervisningen skall effektiviseras utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Länsstyrelsen har till exempel beviljat medel till projektet TeANTer som med hjälp av teater skall påverka elevers attityder till alkohol och narkotika på ett djupare plan än katederstyrd undervisning.

Ny modell

Folkölet har blivit populärt som rusmedel bland unga tonåringar trots att det är olagligt att sälja till personer under 18 år.

Tillståndsenheten har därför utvecklat en modell som bland annat innebär att alla handlare skall få information om lagstiftning/lokala regler för folkölsförsäljning samt minst ett tillsynsbesök per år.

Droginformatörer skall vid föräldramöten i högstadiet sprida kunskaper om alkohol och narkotika samt hur man som förälder på bästa sätt skall förhålla sig för att barnen inte skall hamna i missbruk.

Många föräldrar tror till exempel att de ”skyddar” sina barn från farligare rusmedel om de köper ut alkohol till dem. Forskning visar att det är precis tvärtom: de barn som bjuds hemma är också de som dricker hembränt – är en gräns passerad söker man sig till nästa.