Efter en lång diskussion antog en oenig regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen på tisdagskvällen en ny politisk organisation. En av de stora förändringarna är att det blir tre hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborg istället för en. Syftet är att öka det demokratiska inflytandet och decentralisera.

Debatten som föregick beslutet pågick i tre timmar. 75 röstade för, 29 emot och 39 la ner sina röster när det gällde ny politisk organisation. Sex ledamöter i regionfullmäktige deltog inte i beslutet.

Det som är nytt är bland annat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som är den centrala enheten för sjukvården inom hela Västra Götalandsregionen, i fortsättningen får hand om övergripande gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor.

Sjukvården i regionen är indelad i beställar- och utförarorganisation. De tio hälso- och sjukvårdsnämnderna är beställarorganisationer där politikerna köper sjukvård åt invånarna. Dessa nämnder utökas från tio till tolv och får mer inflytande. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska i fortsättningen inte bara köpa vården för primärvården utan också sjukhusvården, något som hälso- och sjukvårdsstyrelsen tidigare ansvarat för.

Göteborg får tre nämnder

En stor förändring för Göteborg är att dagens hälso- och sjukvårdsnämnd blir tre eftersom det bor så många människor inom nämnden. Hur den geografiska uppdelningen mellan de tre nämnderna blir är ännu inte klart.

På hälso- och sjukvårdens utförarsida bildas nya styrelser för Kungälvs sjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Alingås lasarett samt handikappförvaltningen.

Tanken med allt detta är att utveckla och förbättra den politiska organisationen. De olika rollerna ska göras tydligare och bland annat betona och stärka politikernas roll som befolkningsföreträdare och samtidigt öka det decentraliserade ansvaret och befogenheter.

Den nya organisationen träder i kraft i och med att den nya mandatperioden träder i kraft.