Fler är överviktiga, färre röker. Allt färre svenskar röker. Samtidigt ökar fetman. Cirka 6000 göteborgare mellan 16 och 84 år ges nu möjlighet att delta i enkäten ”Hälsa på lika villkor”. Uppgifterna ligger till grund för viktig kunskap om hur göteborgarna mår.

Ända sedan 2004 har Folkhälsomyndigheten med hjälp av en årlig enkät försökt spegla hälsoläget i landet. Genom samarbete med Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad har urvalet av deltagare breddats ytterligare och på så sätt bidragit till att fånga upp mer specifik kunskap om göteborgarnas hälsa.

– Enkäten ger oss ett gediget underlag om hur befolkningen har det, och egentligen tycker jag att resultaten skulle kunna användas mycket mer än vad som hittills gjorts, säger Barbara Rubinstein, epidemiolog på Västra Götalandsregionen, som deltagit i enkätarbetet ända sedan starten 2004.

Fetma ett allt större problem
I dagarna nås cirka 6000 slumpmässigt utvalda göteborgare mellan 16 och 84 år av ett förbrev som berättar om den enkät som sedan börjar skickas ut i nästa vecka, på torsdag 25 februari.

Senare års enkäter har visat att både svenskarnas hälsa och ekonomi förbättrats. I allt mindre utsträckning är vi ett rökande folk, samtidigt har fetman ökat. Särskilt drabbade är lågutbildade och arbetslösa.

– Kanske kan man ana ett samband. Den som inte längre röker får både bättre ekonomi och hälsa, säger Barbara Rubinstein och fortsätter:

– Fetman fortsätter att öka, men möjligen ökar den inte i lika snabb tak som tidigare.

Lokala skillnader ska synas
Redan nu kan den som vill ta del av resultat från tidigare undersökningar om göteborgarnas hälsoläge på Västra Götalandsregionens hemsida.

– Det händer inte så förfärligt mycket från år till år så informationen där gäller i allt väsentligt även i år, säger Barbara Rubinstein.

Från och med årets enkät kommer undersökningen att göras vartannat år i stället för varje år. Samtidigt går Göteborg nu också över till att redovisa hälsoläget i vad man valt att kalla mellanområden.

– Det kan finnas stora skillnader i en och samma stadsdel. Därför delar vi i fortsättningen upp stadsdelarna i, flera så kallade, mellanområden. På sätt kan man tydligare identifiera lokala skillnader säger Barbara Rubinstein.