"Upplysningen" heter den telefonmottagning för frågor kring psykiska sjukdomar som invigs den 17 mars. Den är ett av elva projekt inom Göteborgs Stad som fått 38 miljoner ur regeringens särskilda psykiatrisatsning efter mordet på Anna Lindh, de så kallade Milton-pengarna. Tanken är att samordningen mellan sjukvården och den sociala omsorgen ska bli bättre.

Anhöriga till psykiskt sjuka glöms ofta bort när sjukvårdens och den sociala omvårdnadens specialister koncentrerar sig på patienten. Men nu startar en informationscentral vars främsta mål är att ge stöd och kunskap till de närstående – ett av flera projekt som ska avhjälpa bristerna i samhällets hantering av psykiska funktionshinder.

”Upplysningen” är det enkla namnet på den telefonmottagning för frågor kring psykiska sjukdomar som officiellt invigs den 17 mars. I själva verket är informationscentralens verksamhet redan igång sedan en tid tillbaka.

Egen sjukdomserfarenhet

Upplysningen bemannas dels av psykologer och kuratorer med lång erfarenhet från arbete i psykiatri och socialtjänst, dels av personer som själva drabbats av psykisk ohälsa. För dem är arbetet på Upplysningen är ett steg på vägen tillbaka till arbetslivet.

– Det är normalt någon av brukarna som svarar när människor ringer. Deras uppgift är att besvara faktafrågor och att föra sådana samtal där deras egen sjukdomserfarenhet kan vara värdefull, berättar projektledaren Jeanette Jonsson, som själv också alltid finns på plats under informationscentralens öppettider.

– Men anhöriga som behöver professionell hjälp slussas vidare till kurator eller psykolog, tillägger hon.

Tanken är också att ett telefonsamtal till Upplysningen ska kunna vara första steget för sådana anhöriga som behöver ett personligt möte med en kurator eller psykolog.

Fann stora samordningsbrister

Upplysningen administreras av HSO, Handikapp- föreningarnas Samarbetsorgan, på uppdrag av Göteborgs Stad samt psykiatrivården. Man samarbetar också med de organisationer som bedriver frivilligt socialt arbete i staden. Projektet ska pågå i två år, för att därefter eventuellt bli permanent.

Att Upplysningen över huvud taget kommit till stånd beror på att det fått del av de statliga så kallade Miltonpengarna. Efter mordet på utrikesminister Anna Lindh och flera andra uppmärksammade våldsdåd tillsatte regeringen Anders Milton som nationell psykiatrisamordnare.

Han kom fram till att det fanns stora brister i samhällets hantering av psykiskt funktionshindrade, framför allt när det gäller samordning mellan sjukvården och den sociala omsorgen, det vill säga mellan landstingens och kommunernas ansvarsområden.

Riksdagen satte förra året av 400 miljoner kronor i projektpengar och Göteborgs Stad, tillsammans med Västra Götalandsregionen, sökte och fick 38 av dessa miljoner för elva olika projekt.

Det största av projekten, i pengar räknat, har fokus på att ordna ett bättre boende för vissa kategorier av psykiskt funktionshindrade.

Fyra olika dubbeldiagnoser identifierade

– Avsikten är att skapa 30 nya boendeplatser på två år, trapphus med lägenheter eller gruppboenden som ligger integrerade i vanliga bostadsområden, berättar Per-Anders Olsson, en av ledarna för projekt Röda Tråden.

Man har identifierat fyra kategorier med så kallad dubbeldiagnos som det idag är särskilt svårt att hitta bra ett boende för i Göteborg:

Psykiskt sjuka med missbruksproblem, psykiskt sjuka kvinnor som lätt blir utsatta i könsblandade boenden, yngre personer med psykosproblematik som riskerar att bli socialt isolerade samt patienter som nyligen blivit utskrivna från rättspsykiatrisk vård.

– Beroende på kategori är det olika boendelösningar som är lämpliga – allt från trapphus med lägenheter i vanliga hyreshus till gruppboenden i egna fastigheter, säger Per-Anders Olsson.

Ett gemensamt problem för alla typer av boenden avsedda för människor med psykiska problem är att få acceptans från omgivningen – grannar inte minst.

Trossen ska ge arbetsträning

– Det vi kan peka på är ett antal exempel på integrerat boende som fungerar mycket bra. Men det gäller att välja rätt bostad till rätt kategori. En person som hör röster och som pratar högt på nätterna ska inte bo granne med en vanlig lägenhet, påpekar Per-Anders Olsson.

Svårigheten att få ut människor i arbetslivet efter en period med psykisk ohälsa är en annan brist som Anders Milton konstaterade. Det är bakgrunden till ytterligare ett av stadens Miltonprojekt:

Trossen är namnet på en enhet inom arbetsrehabiliteringen på Lundbykajen och Bjurslätts Torg där ett 50-tal personer ska erbjudas arbetsträning i sin egen takt. Verksamheten är en mellanstation på vägen mot anställning, praktik eller vidareutbildning.

Trossen innehåller bland annat träverkstad, textilverkstad och erbjuder också träning inom media/data, kök, reception och städning.

Fotnot:
Upplysningen nås på telefon 365 87 80 och har öppet dagtid måndag- torsdag, samt på onsdag kväll till klockan 19. Informationscentralen, som ligger nära Masthuggstorget, drivs på uppdrag av SDN Linnéstaden och Majorna men verksamheten vänder sig till alla göteborgare.

4773