Äldreomsorgen ska bli bättre på att möta de gamlas behov av meningsfullhet. Inom fyra år ska samtliga 10.000 medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad som utmärker ett salutogent förhållningssätt: Att fokusera på de faktorer som ger välbefinnande.

Ordet salutogenes kommer från latinets salus, som betyder hälsa, och det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi.

”Ska locka fram äldres egna förmågor”

Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra. Antonovsky pratade om kasam, det vill säga känsla av sammanhang, och delade upp begreppet i tre delar: Begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.

Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet.

En person med starkt kasam har förmåga att använda resurser inom sig själv och i sin omgivning. Nu har äldreomsorgen i Göteborg bestämt sig för att hela deras verksamhet ska genomsyras av ett salutogent förhållningssätt.

– Det innebär att vi ska se det friska och locka fram de äldres egna förmågor. Vilka resurser har den enskilde och hur kan vi möta upp de behov som finns? Målsättningen är att ge stöd som bidrar till att de stärker sitt kasam, säger Kerstin Hansson, projektledare för projektet Salutogent perspektiv vid utvecklingsenheten Senior Göteborg.

”Vi har varit lite stelbenta”

Hon tycker att äldreomsorgen tidigare fokuserat för mycket på det patogena, det vill säga på ohälsa eller sjukdomar.

– Vi har varit lite stelbenta och erbjudit paketlösningar som ibland inte träffar rätt. Den som har svårt att skala potatis kanske har förmåga att steka fläskkotletten. Men insatsen har bestått av att distribuera färdiglagad mat, säger Kerstin Hansson.

Hon menar att det ofta är enkla saker som är hälsobringande. Vad de äldre uppfattar som meningsskapande varierar också från individ till individ. Det är i dialogen med de äldre som omsorgspersonalen kan hitta rätt sätt att möta behoven.

Utgångspunkten är att möjliggöra det som personen själv uppskattar. Att skapa mötesplatser för de äldre är en viktig del av ett salutogent förhållningssätt – men inte påtvingade aktiviteter som ingen egentligen vill delta i.

200 chefer får utbildning till våren

– Mötesplatserna ska medverka till att människor själva hittar konstellationer som de trivs med. Idealfallet är att träffpunkterna är igångsättare – men att de äldre själva bildar nätverk utanför mötesplatsen. Kanske har den spelintresserade hittat andra som också gillar att spela på trav, säger Kerstin Hansson.

Målet är att det salutogena perspektivet ska vara introducerat för samtliga medarbetare inom äldreomsorgen inom en fyraårsperiod. Redan i vår ska 200 ledare inom äldreomsorgen utbildas under fyra dagar.

Bland annat blir det storföreläsning med Peter Westlund, äldreforskare som introducerat det salutogena synsättet inom äldreomsorgen i Sverige.

Emmaboda kommun kommer på besök

– Vi får också besök av Emmaboda kommun som möter sina brukare med frågan ”vad vill du göra idag?” och en arbetspsykolog som pratar om ett närvarande ledarskap. För det är cheferna som måste ta ansvar för att det sker en utveckling framåt, säger Kerstin Hansson.

Göteborgsprojektet Salutogent perspektiv har en styrgrupp med åtta äldreomsorgschefer från olika stadsdelar. Det finns också en operativ grupp som består av de olika yrkeskategorierna som jobbar inom äldreomsorgen; undersköterskor, biståndshandläggare, sjukgymnaster och enhetschefer.

Närvarande ledarskap en röd tråd

– Jag tycker det är viktigt att komma nära verksamheten redan från början i projektet, säger Kerstin Hansson.

För att ta fram handlingsplaner har metoden Framtidsverkstaden används. Under två dagar träffades några äldreomsorgschefer, den operativa gruppen och ett par politiker. Även representanter från pensionärsråd, kulturförvaltningen, länsstyrelsen och skolvärlden deltog i diskussionerna.

– En röd tråd är det närvarande ledarskapets betydelse och att vi måste komplettera med kunskap för att få in förhållningssättet. Vi kom också fram till att det krävs ett coachande arbetssätt, säger Kerstin Hansson.