Sjukvårdens kris illustreras ofta av överbelagda avdelningar, med sängliggande patienter i korridorerna. På Sahlgrenskas thoraxavdelningar är problemet är det omvända: man har för få patienter. Den paradoxala situationen beror på personalbrist.

På avdelning 10 och 23 på Sahlgrenska sjukhuset är man specialiserad på patienter med hjärt- och lungsjukdomar. Härav namnet thorax, som betyder bröstkorg. Patienterna kräver ständig övervakning; många av dem väntar på eller har nyligen genomgått bypassoperationer och kranskärlsoperationer.

Ringer runt efter sängplatser

När Vårt Göteborg besöker avdelning 10, får vi träffa Anders Holmqvist, som är underskötare och Tony Claesson, sjukskötare. De har arbetat på thoraxavdelningen i drygt tre år och båda har lång erfarenhet inom SU.

Tony jobbar dessutom extra på medicinavdelningen på Sahlgrenska och kan jämföra med deras situation.

– Arbetsbelastningen varierar mycket mellan olika avdelningar. På thorax har vi mest planerade ingrepp och vi har inte den pressen på oss att ta emot akutfall som till exempel medicinavdelningen.

Personalen på medicinavdelningarna har förmodligen den tuffaste situationen av alla inom vården.

– Där får man ägna stor del av sin tid åt att ringa runt och försöka hitta sängplatser, säger Tony och fortsätter:

– På thorax kan vi inte ha några överbeläggningar. Det fungerar helt enkelt inte att ha hjärt- och lungsjuka patienter i korridorerna.

Personalbrist förlänger köer

Bristen på personal är emellertid ett problem för de flesta avdelningar inom SU. På avdelning 10 kan man idag bara utnyttja 13 av 22 vårdplatser. De redan långa väntetiderna fördröjs ytterligare för patienterna. För en kranskärlsoperation är det upp till 28 veckors väntetid i Göteborg.
3E4E.jpg
– För att kunna operera i en tillfredställande takt, skulle vi behöva ha fler vårdplatser öppna. Bristen på nattsjuksköterskor gör helt enkelt att vi inte klarar fler patienter, konstaterar Agneta Bengtsson, vårdenhetschef på avdelning 10.

En normal arbetsdag på thoraxavdelningen har en undersköterska och sjuksköterska tillsammans hand om 4-5 patienter. På nätter och helger kan det bli betydligt fler, ibland upp till 9-10 patienter. Även om arbetssituationen stundtals är pressad, anser Anders och Tony att de har tillräckligt med tid för att kunna ge patienterna en god vård.

– Ja, det anser jag att vi kan. Visst är det ett stort ansvar på helgerna, speciellt om några plötsligt blir dåliga samtidigt. Men säger vi ifrån att vi behöver hjälp så får vi nästan alltid back up, säger Anders.

Ny narkos förkortar vårdtiden

Just nu pågår planeringen inför att slå ihop avdelningarna 10 och 23 till en stor thoraxavdelning. Personalen har höga förväntningar på sammanslagningen, som bland annat innebär ett utökat samarbete.
Nyligen har de också börjat använda en ny sorts narkos, som kan leda till kortare sjukhusvistelse för patienterna.

– Tack vare en ny sorts narkos, kan patienterna väckas redan inne i operationssalen. På så sätt slipper de tiden i respirator; de mår mycket bättre och återhämtar sig snabbare, förklarar Tony.

Både Anders och Tony beskriver arbetet på thoraxavdelningen som oerhört stimulerande och utvecklande. De får bra respons från sin närmsta chef och de berättar om arbetskamrater som ställer upp i ”vått och torrt”.
Trots det har de många gånger funderat på att hoppa av vården.

– Jag har det mest utvecklande jobb jag kan tänka mig. Men det är klart att lönen också har betydelse. Efter 16 år som underskötare har jag lite drygt 15000 kronor i månadslön.

– Jag förstår inte varför politikerna ser ner på det arbete vi utför. Man kan ju inte tolka det på något annat sätt, säger Anders som också är fackligt engagerad.
Tony instämmer helt med Anders:

– Om vi ska ha någon personal kvar om några år, måste politikerna inse att hela sjukvården behöver ett rejält lönelyft.