Räddningstjänsten bör ha en representant i polisens stab vid evenemang där det finns risk för upplopp och kravaller. Den slutsatsen dras i en rapport från Socialstyrelsen som synat händelserna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 ur ett katastrofmedicinskt perspektiv.

Både den kommunala räddningstjänsten, som svarar för ambulanstjänsten i Göteborg, och akutsjukvården ställdes inför stora problem när det gällde ledning och samverkan under EU-kravallerna.

143 personer skadades och fick någon form av vård i samband med kravallerna, 86 av dessa fördes till akutsjukhus.

Över 90 procent av de berörda skadades dock bara lindrigt.

Svårt följa förloppet

Under toppmötesdagarna förekom våldsamma sammanstötningar mellan polis och demonstranter på flera olika platser, ibland samtidigt. Förhållandena ändrade sig snabbt.

Eftersom varken räddningstjänsten eller sjukvården hade representanter i polisens stabsrum var det svårt för dem att följa förloppet och förbereda sina egna insatser.

Stundtals var också Göteborg en delad stad och avspärrningar gjorde det svårt för ambulanserna att ta sig fram till de olika skadeplatserna, framgår det av rapporten.

Ansvarsfördelning bör klaras ut

Den regionala medicinska katastrofledningen, som satt i räddningstjänstens lokaler i Gårda under toppmötes- dagarna, fick dock värdefulla rapporter från ett sambandsbefäl som fanns med i polisens ledningsbil ute på stan.

Rapporten konstaterar också att det fanns olika uppfatt- ningar mellan den regionala medicinska katastrofledningen och Sahlgrenskas centrala katastrofkommitté om vem som skulle leda arbetet.

Roller och ansvarsfördelning bör klaras ut, påpekar Socialstyrelsen.

Det framkommer också att Sahlgrenska universitets- sjukhusets pressjour stundtals blev överbelastad.

I det läget borde katastrofledningsgruppen på sjukhuset ha övertagit informationen till media, anser rapportförfattarna.