Sophie och Yvonne är Göteborgs första vårdhundsteam

Franska bulldoggen Sophie med matte Yvonne är först ut som certifierat vårdhundsteam i Göte- borgs Stad.

– Alla har redan lärt sig vad Sophie heter, men det är inte många som minns vad jag heter, trots att jag har arbetat här i flera år, säger Yvonne Ericsson och skrattar gott åt den omedelbara effekten av hunden Sophies ankomst till Kobbegården.

Hjälp mot demens och dyslexi
På dagverksamheten i Askim vistas åtta personer varje dag, alla med olika grader av demens och alla i stort behov av såväl aktivitet och stimulans som trygghet och lugn. Den nya medarbetaren, av rasen fransk bulldog, löser samtliga uppgifter simultant.

– Det märks oerhört tydligt att det blir mer glädje och aktivitet bara Sophie är närvarande, samtidigt som hon också sprider en trygghet omkring sig. Personer som kanske är lite oroliga blir mycket lugnare av att få sitta bredvid och klappa henne en stund. Hon har också blivit ett gemensamt samtalsämne för alla, eftersom alla har samma relation till henne. Man läser av och kommenterar hennes känslor och då kan man lättare associera till sina egna och andras också, säger Yvonne Ericsson.

I ett drygt år har Yvonne och Sophie utbildat sig tillsammans vid Vårdhundskolan i skånska Brösarp. 20 veckors praktik har förlagts vid Yvonnes arbetsplats Kobbegården men från och med oktober i år, efter avlagd examen med strålande betyg, har det nu blivit dags även för Sophie att träda in i ordinarie tjänst. Tillsammans utgör de nu Göteborgs Stads första certifierade vårdhundsteam.

Hunden bidrar till positiv arbetsmiljö
– Göteborg ligger tyvärr lite efter, för det är betydligt vanligare med vårdhundar på andra håll, både i våra kranskommuner och i de andra storstäderna. I Kungsbacka finns till exempel läshundar, som tack vare sin avsaknad av pekpinnar och förutfattade meningar fungerar utmärkt som lyssnare till barn med dyslexi. Hundar fungerar också väldigt bra med barn med autism, men den typen av utbildning har tyvärr varken Sophie eller jag, säger Yvonne Ericsson.

Det finns gott om studier som visar på djurs positiva inverkan inom vård och omsorg. Till exempel innebär samspelet med ett djur ofta ett så kallat salutogent förhållningssätt, där fokus flyttas från individens oförmåga till förmåga. Personer som är svåra att nå med traditionella metoder vill plötsligt delta och kommunicera och man har till och med kunnat se samband mellan djurs närvaro och minskat antal fallolyckor och minskat behov av läkelmedel mot oro och värk.

Det finns även mycket som pekar på att om det finns en vårdhund på arbetsplatsen så ökar antalet sökande till tjänster och korttidsfrånvaron på arbetsplatsen minskar. Det bidrar helt enkelt till en bättre och mer positiv arbetsmiljö. Yvonne Ericsson ser hundars naturliga prestigelöshet som en nyckel till framgång.

Hundar saknar prestige
– En vårdhund är dessutom extra tränad i att acceptera olika beteenden som går utanför de vanliga ramarna, till exempel om någon pratar eller rör sig konstigt, eller kramar och klappar lite för hårt. En vårdhund är lugn, trygg, orädd och social, vilket innebär att den lätt kan tänka sig att göra saker med andra personer än husse och matte. En polishund är ju väldigt hårt knuten till sin förare, men en vårdhund ska fungera tvärtom. Det är ganska svårt att träna upp, så det bästa är om det är en grundegenskap hos den enskilda hunden, säger Yvonne.

På Kobbegården har Sophies närvaro alltså redan fått effekter, även hos dem som kanske var lite skeptiska i början.

– Flera av våra besökare har blivit mer pigga på att göra utflykter, även vid dåligt väder, för hunden måste ju ut! Annars är det lite olika hur man förhåller sig till henne, somliga hamnar sig nästan nere på golvet med henne medan andra är lite mer avvaktande. Fast de två kvinnor som var mest reserverade i början har svängt och är nu oerhört måna om Sophie. Det händer något med oss människor när vi möter ett djur.