Tror du att olyckor i trafiken leder till flest dödsfall? I så fall är du inte ensam. Enligt Sifo vet bara tre procent av befolkningen att fallolyckor bland äldre är den vanligaste dödsolyckan. I Tynnered har man hittat modellen för att minska fallen genom förebyggande arbete.
Fallolyckor bland äldre är ett dolt samhällsproblem som bara växer. Varje dag dör tre personer i Sverige från sviterna av ett fall. Om inga åtgärder vidtas, kommer antalet fallolyckor år 2050 vara 90 procent fler än idag visar en prognos från Räddningsverket.
Kostar miljarder
Fallolyckorna innebär också en stor kostnad för samhället och beräknas uppgå till minst fem miljarder kronor årligen. Gunilla Foltyn är enhetschef inom vård och omsorg i Tynnered, där man tagit fram en egen unik modell för att minska fallolyckorna.
– I Sverige brukar vi vara bra på att starta utredningar, men dåliga på att komma med konkreta lösningar som ger resultat i det praktiska livet. Vår modell bygger på fallstatistik och förebyggande checklistor som alla följs upp mycket noggrant.
Inventerar risker
Arbetet började för två år sedan, då man startade en arbetsgrupp. Ett långt och viktigt förankringsarbete lade grunden till dagens samarbete mellan hemtjänst, dagvård och alla de träffpunkter som finns i Tynnered.
Tillsammans arbetar de för att öka medvetenheten om hur man kan förhindra fallolyckorna.
– På varje plats finns en kontaktperson som gör intervjuer med vårdtagare, gäster och besökare, säger Ingela Lönn, arbetsterapeut på Beryllgatans Träffpunkt.
– Vi går efter en checklista som bland annat frågar om de fallit tidigare och hur ofta de brukar gå ut. Vi inventerar också olika riskmoment i och utanför hemmet,
Lösa mattor, se upp!
De vanligaste riskerna i hemmet är lösa mattor och sladdar, hala inneskor och köksredskap som är svåra att nå. Ute är det hala trappor och ojämn beläggning eller stensättning som orsakar fl est olyckor.
– När vi fyllt i checklistan ser vi om personen är i riskzonen och vad vi kan göra i förebyggande syfte. Tyvärr är det många som inte vill göra något åt riskerna i hemmet, säger Ingela Lönn.
– Hälften av de tillfrågade vill till exempel inte åtgärda sina lösa mattor, som är den enskilt största orsaken till fall i hemmet.
Blir deprimerade
När en äldre person ramlar får det ofta svåra och långvariga konsekvenser. Detta är olyckligt eftersom flera av fallen många gånger kan undvikas med ganska enkla åtgärder.
– Personer som har ramlat blir ofta deprimerade och vågar inte gå ut i samma utsträckning som tidigare. De blir också mer beroende av hjälp för att resa sig, klä på sig eller att gå i trappor, säger Ingela Lönn.
Förutom det förebyggande arbetet med checklistan, följer man tillsammans med personalen upp alla inträffade fall. Undersöker vad de beror på och försöker åtgärda, så att det inte ska hända igen.
Snedvriden mediabild
Trots att fallolyckorna med dödlig utgång är dubbelt så många som trafikolyckorna, får fallsäkerhetsforskningen mycket dåliga resurser (cirka fem procent av de forskningsmedel samhället satsar på säkerhet, enligt Räddningsverket).
Media har en stor roll i detta. Man rapporterar ofta om trafikolyckor, men aldrig när någon ramlar i hemmet.
– Jag tror ändå att vi har sett en vändning. Allt fler inser att något måste göras och att det är nödvändigt att prioritera de förebyggande insatserna, säger Gunilla Foltyn.
Ingela Lönn, arbetsterapeut och Gunilla Foltyn, enhetschef inom vård och omsorg i Tynnered arbetar för att förebygga fallskador bland äldre. Foto: Peter Svenson
Fotnot:
Inom Göteborgs Stad Finns även projektet Fallskärmen som också arbetar för att förebygga fallskador bland äldre.
Fakta | Fall
• Nio av tio fallolyckor drabbar personer 65 år eller äldre
• 1 200 personer dör av sviterna från fallet varje år i Sverige (3 personer/ dag)
• Varje höftfraktur kostar samhället 250 000 kr i vårdkostnader
• Totalt kostar fallolyckorna samhället minst 5 miljarder kronor/år
• Var tredje äldre faller varje år, motsvarar ett fall i minuten.
