Folk i 60-årsåldern i Tuve-Säve har troligen blivit mycket friskare på bara några år, framför allt kvinnorna. Det konstaterar stadsdelsförvaltningen i sitt välfärdsbokslut för 2007. Orsaken tycks vara att Tuve vårdcentral - som den enda i Göteborg - erbjudit alla 60-åringar hälsoundersökning och samtal om hälsan.

– Om siffrorna stämmer är det fantastiskt. Men hur vi än vrider och vänder på detta, kan vi inte komma på nån annan förklaring än den hälsoscreening vi haft i fyra år, säger Said Blomqvist, läkare och chef för Tuve vårdcentral.

Det hörs att han nästan inte vågar tro på den statistik där Tuvebor i åldern 60-64 år sticker ut ordentligt på ett positivt sätt, särskilt kvinnorna.

”En helt unik situation”

Statistiska Centralbyråns (SCB) diagram över ohälsotalet visar normalt en stigande kurva när man jämför 55-59-åringar med 60-64 åringar. Helt naturligt, vi blir oftast krassligare ”med ålderns rätt”.

Så ser det också ut i alla Göteborgs stadsdelar för åren 2005 och 2006 – utom i Tuve-Säve. Här är de två åldersgrupperna ungefär lika friska. Och kvinnorna i åldern 60-64 är till och med friskare än sina 55-59-åriga medsystrar!

– En helt unik situation, säger Petteri Mettiäinen, miljö- och folkhälsosamordnare i Tuve-Säve.

Det var han som upptäckte de överraskande siffrorna när han, på uppdrag av stadsdelsnämnden, sammanställde välfärdsbokslutet för 2007. Här listas nyckeltal för Tuvebornas liv på mängder av områden – arbete, utbildning, inkomst, kriminalitet, tandhälsa, tobak, alkohol, narkotika och mycket annat.

Hälsoscreeningen enda förklaringen hittills

Tuve-Säve är den enda av Göteborgs 21 stadsdelsnämnder som gör ett sådant bokslut, i år för första gången.

– Men vi ska fortsätta med det, för att få en strategisk styrning och tydlighet i folkhälsoarbetet, som vi vill ha in i alla verksamheter, säger Petteri Mettiäinen .

Utan välfärdsbokslutet hade förmodligen 60-åringarnas anmärkningsvärt förbättrade hälsa aldrig upptäckts.

– Vi har inte hunnit analysera detta fullt ut ännu. Men den stora förändringen måste ju bero på något och det enda vi hittills har funnit är hälsoscreeningen. Det stämmer tidsmässigt, åren efter att screeningen startade ser vi en minskning av ohälsan som avviker från alla andra stadsdelar i Göteborg, säger Petteri Mettiäinen,

Blodprover, andnings- och minnestester

Hälsoscreeningen i Tuve-Säve var ett initiativ från distriktssköterskorna Inger Jonsson och Rosita Anneflod-Svensson och pågick 2004-2007. Alla som fyllde 60 under året fick en inbjudan till hälsoundersökning. Där ingick en rad blodprover och bland annat minnestest för att upptäcka tidig demens samt andningstest för att upptäcka lungsjukdomen KOL.

60-åringarna erbjöds också ett samtal om hälsan, som kunde leda till råd om matvanor, rökning och motion. Mellan 65 och 71 procent av respektive årskull nappade på erbjudandet, totalt 426 personer under de fyra åren.

– Labbprover kan upptäcka och förebygga en hel del ohälsa, men frågan är om inte hälsosamtalet – den psykosociala kontakten – är viktigast här. Man får sitta ner i lugn och ro och tala om sin hälsa med en sköterska och kanske få några goda råd, säger Said Blomqvist.

Besparing på 4,1 miljoner – på ett år

Hälsoundersökningen genomfördes inom vårdcentralens ordinarie budget. Den kostade en tiondels skötersketjänst, plus kostnader för labbprover. Det är ”småpotatis” jämfört med vad samhället här har sparat – förutom den mänskliga livskvaliteten.

SCB:s statistik för Tuves 60-64-åringar visar att från 2005 till 2006 minskade antalet ohälsodagar med hela 17 dagar för kvinnorna och 11 dagar för männen. Enligt Försäkringskassans formel för ohälsokostnader innebär det en besparing på drygt 4,1 miljoner kronor – på ett år.

– Jo, det är väldigt mycket. Men allt tyder på att det är sant. Vi försöker hitta andra orsaker, men än så länge har vi bara funnit hälsoscreeningen, säger Petteri Mettiäinen.

”Om siffrorna stämmer är de enorma”

Hälsoscreeningen på Tuve vårdcentral blev nedlagd efter 2007, bland annat eftersom ett liknande projekt nyligen dragits igång över hela Hisingen, kallat Hälsolyftet.

– Men det vänder sig till dem som söker vård på vårdcentralen. Vi kallade samtliga 60-åringar, både friska och sjuka. Därför har jag beslutat att vi ska köra vidare med vår screening, för att inte missa de här goda effekterna – för om siffrorna stämmer är de enorma, säger Said Blomqvist.

Fotnot:
Begreppet ohälsotal innebär enkelt uttryckt ”sjuk- och ohälsodagar per person och år”. Här ingår inte bara sjukpenningen utan också förtidspension/sjukbidrag, rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning.