Äldreomsorgen på Hisingen har tagit ett stort steg framåt för strokepatienterna. Genom en Sverigeunik utbildning, i samarbete mellan kommun, primärvård och Sahlgrenska akademin, har personalen fått ny kompetens för att möta patienternas ofta bortglömda behov.

Stroke är en av våra största folksjukdomar, var 17:e minut får någon i Sverige stroke. För många drabbade innebär det en ganska kort sjukhusvistelse, följt av en lång period med rehabilitering och eftervård.

– Kommunens del av strokevården är mycket stor, eftersom sjukdomen efterlämnar symptom med behov av insatser under lång tid, kanske hela livet, säger Christian Blomstrand, professor i neurologi och strokespecialist på Sahlgrenska akademin.

Otillräckliga kunskaper

Trots det är kunskaperna bland äldreomsorgens personal ofta otillräckliga. Något som stadsdelsförvaltningarna på Hisingen nu försöker komma tillrätta med, där 17 anställda nyligen tilldelades Strokenålen.

– Kommunen har tidigare inte lagt så stor vikt vid medicinsk kompetens, att den behövs på alla nivåer. Den här utbildningen vände sig till sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, säger Marianne Thordén, enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten på Lundby stadsdelsförvaltning.

Stärka vårdprocess och samverkan

Det unika i utbildningen är dels att den samtidigt vänder sig till primärvård och kommun för att stärka vårdprocess och samverkan. Och dels att den tillsammans med praktisk erfarenhet och examination enligt strokeförbundets krav mynnar ut i kompetensbevis och strokenål.

– Göteborg blir härmed först i Sverige med dokumenterad strokekompetens inom kommun och primärvård, säger Christian Blomstrand.

Att lära känna symptomen, så att den drabbade så snabbt som möjligt kommer till sjukhus, för att sedan få god rehabilitering och träning har varit hörnstenarna i utbildningen.

– Det finns också en grupp strokepatienter som åker till sjukhuset och sen blir hemskickade väldigt snabbt. Men efter ett par månader kanske man upptäcker att de har problem med minnet och då söker de hjälp hos oss, säger Britta Schröder, äldreomsorgschef på Tuve-Säve stadsdelsförvaltning.

Dolda funktionsnedsättningar vanligt

Genom rehabilitering kan strokepatienter återfå flera av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa. Många lider dock av dolda funktionsnedsättningar som till exempel extrem trötthet, depression, yrsel, synfältsbortfall, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter och humörsvängningar.

För anhöriga kan förändringar i den strokedrabbades personlighet och sätt att reagera vara svåra att tackla, så det är viktigt att också stödja dem. Ökade kunskaper om hjärnskadans konsekvenser och patienternas behov kan ge vinster på många håll.

– Inte bara för den drabbade och dess närstående, utan också för kommunens ekonomi eftersom ökad aktivitet, delaktighet och minskat beroende också kostar samhället mindre i det längre perspektivet, säger Christian Blomstrand.