Alla göteborgare med hemtjänst kan från 1 september själva välja vad de vill ha hjälp med för stunden, oavsett vad som står i den plan som gjorts upp. "En förskjutning av makt, från myndigheten till den enskilde", säger projektsamordnare Kerstin Hansson.

Den nya hemtjänstmodellen är inspirerad av föregångaren Askim, som arbetat på det viset länge. Från 1 september gäller valfriheten för hela staden och nu börjar en omfattande dialog mellan hemtjänsten ute i stadsdelarna och alla brukare.

Kan välja promenad istället för toastädning

– Den som fått ett visst antal timmars service beviljad får sitta ner med sin kontaktperson och planera hur man vill använda den tiden, utifrån en basmeny med förslag till insatser, berättar Kerstin Hansson.

Sedan görs en månadsplan upp, men den ska inte styras av exakt bestämda insatser – utan det ska den enskilde göra.

– Om man en dag hellre vill gå ut och promenera i höstsolen i stället för att få toaletten städad, så är det bara att säga till. Vi ska utgå från vad individen har behov av, inte att någon annan ska bedöma vad individen behöver.

Valfriheten gäller servicetid

Valfriheten är dock inte total, åtminstone inte ännu. Hemtjänsten i Göteborg är uppdelad i två kategorier: Servicetid (tvätt, städning, inköp) samt personlig omvårdnad (hygien, påklädning och tillsyn).

Till att börja med gäller valfriheten enbart servicetiden, men förmodligen kommer den så småningom att gälla även den personliga omvårdnaden.

– Trenden i samhället i stort är att äldre människor som inte har sociala eller kognitiva problem faktiskt är fullt förmögna att planera sin egen situation och vad man behöver stöd med, säger Kerstin Hansson.

Har varit detaljstyrd sen 90-talet

– Det handlar om små saker i vardagen, att få bestämma om man ska städa, tvätta eller promenera. Eller undersöka det där höga skåpet som man inte lyckats ta sig upp i på flera år. Eller handla en vacker blomma när hemmet är nystädat – sådant som gör livet mer fullödigt, säger Kerstin Hansson.

Den valfriheten låter självklar. Varför har den inte införts tidigare?

– Det stora hindret har varit att vi sedan 90-talet jobbat mycket med detaljstyrd biståndsbedömning. Och tanken var god från början: Det skulle bli mer rättssäkert. Men det blev också en fokusering på myndighetsutövning och förutbestämda insatser.

– Nu får vi en maktförskjutning som jag tror att det råder bred politisk enighet kring, säger Kerstin Hansson.